Rätt!

Ni vet hur det är. Man är ung. Man är flexibel. Man är vidsynt. Alla har rätt till sin åsikt, sitt tillvägagångssätt och man har möjlighet att se saker och ting i olika perspektiv. Man är helt enkelt den ultimata mänskliga varelsen. Trots att detta är den bild jag har av mig själv och min attityd kan jag inte komma från det faktum att jag själv alltid har rätt. Om inte alltid så har jag i alla fall rätt väldigt ofta.
För några dagar sedan gick jag och Klara en promenad med vagnen genom stan. Genom centrum löper en gågata där vissa ibland får för sig att cykla. Dessa cyklar gör mig irriterad och störd när jag går och strosar i lugn och ro med min barnvagn. Tonåringar som virvlar förbi får mer än en sur blick och flera gånger tänker jag att jag ska säga till dem. Uppfostra och mästra dem. En bra sak med dessa tonåringar är i alla fall att jag själv får chansen att känna mig som den som vet bäst och gör rätt. Jag går där man ska gå.
Dagen efter denna lugna stadspromenad skulle jag på morgonen cykla in till stan för att klippa mig. Det var tidigt på förmiddagen och därför valde jag att cykla på gågatan. Det var ju så lite folk och jag kände mig lite stressad. Därför cyklade jag helt enkelt. Överallt virrade långsamma gångare omkring utan att ta någon som helst hänsyn till att jag kom och cyklade. Jag blängde irriterat på parasiterna som kom i min väg och fnös säkert också lite för mig själv.
Jag kan bli fruktansvärt irriterad på människor i vårt hus som kastar konstiga saker i soptunnan. Ibland orkar jag inte sopåtervinna allt. Jag blir lat och rationell och kastar både glas och papper i de vanliga hushållssoporna. Men det är ju bara lilla jag och det är ju bara ibland.
Ibland blir jag irriterad på Tobbe när han duschar för länge. Varför tänker han inte på klimathotet? Då och då händer det att jag tar mig en långdusch, för det är ju så skönt och varmt. Och det är ju bara lilla jag och det är ju bara ibland.

Hur kan det komma sig att jag alltid har så jäkla rätt? När blev jag allsmäktig egentligen?
Och vad viktigare är, när jag jag sluta kasta så fruktansvärt mycket sten i allt för många glashus? När ska jag bli så där flexibel och vidsynt som jag redan inbillar mig att jag är? För det var så jag skrev i min arbetsansökan. Att jag är flexibel och vidsynt...