Händelserik fredag

När portarna slog upp stod vi i princip redo att ta oss an Öjebyns kyrkmarknad. Vi och många pensionärer och ett antal andra morgonpigga småbarnsföräldrar. Som vanligt blev det mest ätandet och bara pyttelite shoppande men vi hittade i alla fall en finfin inflyttningspresent till ett par nyinflyttade vänner.
Efter lunch åkte Tobbe till en festival i norr för att hålla ordning och jag och Klara traskade in till stan för att umgås med A och lilla T över en kopp kaffe/festis och varsin Moster Fia. Kanske världens gulligaste kaknamn. Otrolig rea på stans hottaste barnklädesaffär erbjöd nyheter till både Klara och andra små troll i bekantskapskretsen och nu har vi avslutat dagen med underbar sushi med resten av min klan.
I morgon beger vi oss norrut för släktträff i min mormors hemby. Tyvärr kan mormor själv inte närvara men jag är alldeles övertygad om att hon sitter uppe på ett moln i sin himmel och tittar ner på oss. Hon ler och ojar sig lite försiktigt över att så många rest så långt. Hon tar en Dr. Drey's och fortsätter beskåda med stort intresse.

Nu borde jag nog börja packa så smått. Gräsänka på resa i ödemarken kan kräva viss planering och eftertanke.

...

Jag gillar inte att fotografera mig själv. I största allmänhet har jag lite svårt för att se mig själv på bild men det är väl kanske en träningssak... När jag tänker efter så är nog det här första gången jag träder fram i ljuset här på bloggen. Som mig själv. Avslöjad. Det här är helt enkelt jag. Nu kan du säga hej om du ser mig flaxa förbi ditt fönster eller din bil...

När jag kom till frissan i morse varnade jag henne innan jag släppte ut den gigantiska hårknuten på mitt huvud. Efter att hon vevat undan de vildaste tofsarna sa hon: -Oj. Ja det här är ju ganska mycket hår.
Efter några timmar i frisörstolen kunde jag kliva ut i världen igen som en hetare och gladare version av mig själv.
På eftermiddagen tog jag Klara och min nya frisyr med mig till Hortlax för att fika med G och den numera smällgravida M som jag ska vikariera för under nästa läsår. Det är verkligen underbart med sprickfärdiga gravidmagar. Övernaturligt på något sätt. Helt och hållet övernaturligt.

I kväll har jag gjort come back som löpare. Jag har mest bara promenerat en massa under jobbåret men nu känner jag instpiration för att få lite mer spänst och studs i kroppen och jag kan bara konstatera att promenader är otroligt effektiva för att bygga upp en bra kondition. Eller så var allt bortklippt hår som gjort mig tre kilo lättare. Inte helt omöjligt faktiskt.

I morgon tror jag att det blir en tur till Piteås egen Gamla stan och marknaden där. Egentligen gillar jag inte marknader men det brukar vara så mysigt att fika på Solandergårdens innergård och då får man liksom ta marknaden på köpet.
Nu dusch.

Ledighet med regn och rusk

Det verkar som om min hjärna är full av en massa jox som gör mig ofömögen att blogga. Svaret är nog snarare att det är tomt i min hjärna. Totalt tomt. Jag är en människa som verkligen inte är bra på att vara ledig. Min hjärna behöver den gymnastik som jobbet erbjuder och även om jag njuter av att disponera min egen tid så är jag (liksom Skalman) ganska beroende av den dagliga rutinen.

Veckan som gått har ägnats till midsommarfirande och stugvistelse. Tobbe har haft några fridagar och även om vädret inte varit det man kanske hade drömt om så har det ändå känts som semester.

Bilderna ovan är ett utdrag från midsommarfirandet i Norrfjärden. Självklart fixade vi en midsommarstång som vi även dansade runt trots vissa protester från den yngre generationen.

I måndags kom min bästa storebror med familj från Malmö och nu är dagarna fyllda av barnskratt varvat med barnskrik och en massa god mat.
Och i morgon mina vänner. I morgon tar jag steget fullt ut mot ett mer galet och roligt liv. I morgon blir jag blondin. Eller ja. Något lite ljusare i alla fall. Om ingreppet lyckas ska jag ta mig tusan ge er ett bildbevis. Den bloggande Soffan är tillbaka!

Sommarlov!

Nu har det då börjat. Det ljuva lovet. Förvisso med lite ont i halsen hos hela familjen och ögoninflammation hos den yngsta. Men ändå. Vi är lediga. Eller pappan är inte ledig än på en månad men jag inbillar mig att han gläds med oss damer som kan förlusta oss dagarna i ända. I morse firade dessutom Klara sin semester med att sova till klockan åtta! Jag minns inte senast det hände och förmodligen kommer det inte att hända igen på ett bra tag men i alla fall. Det hände!

Helgen som gick bjöd på en massa äventyr. I lördags gick vi på en lite promenad till Huset. Det underbara par som bor där nu bjöd in oss och vill att vi ska komma ofta. Det är så roligt att vara där och fantisera (även om det är svårt att förstå) om att det faktiskt är vi som ska bo där ganska snart. Jag funderar på tapeter och min sambo drömmer om en ny tv. Jag drömmer inte alls om en ny tv men vi får väl se till att mötas någonstans halvvägs. Kanske en ny radio? Eller väckarklocka?
På lördagskvällen åt vi middag och tittade på fotbollen hos Jenny och Lars och efter den tragiska förlusten begav jag mig till kollega Katarina som flyttar söderut. Vi drack champagne och jag hamnade till slut ute på lokal. Det var längesedan sist men kul! Jag träffade flera gamla bekantskaper varav en ammande mamma som erbjöd sig att skjutsa mig hem när kvällen led mot sitt slut. Oerhört uppskattat av mig. På grund av lördagskvällen blev söndagen en ganska lugn tilldragelse och i morse var det skönt att vakna och veta att söndagen hade blivit till måndag. Vad gör väl en måndag när det är semester? Inte mycket.

Gammalt och nytt

Denna dag har verkligen varit omtumlande för känslorna.
Förmiddagen tillbringade jag på mitt fina jobb där jag tillbringat ett helt läsår nu och blivit fäst vid både elever och personal. Det är högt i tak och jag har verkligen trivts så otroligt bra med att arbeta där. I dag var sista dagen och efter att ha flyttat böcker och staplat fint i läromedlesförrådet var det dags att lämna in nyckeln och åka vidare till nästa läsårs arbetsplats för att få nyttig information om elever och arbetssätt. Hej då gamla invanda fina byaskola och hej hej nya och än så länge lite förvirrande cityskola. Jag är övertygad om att jag kommer att trivas fint även på det nya stället men visst skär det och brister lite i hjärtat när man lämnar något fint bakom sig med en tår i ögonvrån. Det positiva är så klart att jag fått nya och fina vänner som säkerligen kommer att finnas vid min sida för resten av livet.

I morgon är sista arbetsdagen innan ett välförtjänt sommarlov. Dock kommer vi att lämna tomma klassrum och dammiga skrivbord för en dag på annan ort (Öjebyn) och lunch på annan restaurang.
Vidare funderar jag på mitt hår. Vad ska jag ta mig till? Jag gillar inte riktigt att publicera bilder av mig själv och med den riskvast som hela tiden växer sig vildare på toppen av mitt huvud blir skräcken ännu större. Frågan är huruvida jag ska göra några blonda slingor i barret. Vad tros?
Sov gott!

Bloggerskans funderingar...

Denna blogg har nog ända sedan dess tillkomst för flera år sedan mest handlat om mina funderingar och drömmar. Mina erfarenheter och vardagliga äventyr. På många sätt känns det nu som att mina drömmar har gått i uppfyllelse. Jag bor på ett ställe där jag toppentrivs och jag är framtida ägare till ett hus där jag verkligen känner att jag vill bo. Men för att återgå till bloggen så känns det som att jag nu har så många konkreta och faktiska saker att fundera på (eller oroa mig för) att alla drömmar och funderingar liksom trycks åt sidan. Dock är jag en mogen kvinna som känner min egen hjärna rätt bra vid det här laget och jag är därför övertygad om att funderingarna och spekulationerna kommer att återvända om ett tag. När allt har landat och jordat sig.

Denna långhelg har varit både varm och kall och fylld av lugn varvat med aktiviteter. I dag åkte vi till Luleå för att hälsa på vår nyaste familjemedlem: Lilla Agnes. En liten kattjej från Öjebyn som så klart var hur söt som helst!

Nu laddar jag för sista arbetsveckan. Sen sommarlov!

Sommarens första dopp avklarat

Nu är det en hel del semester i luften. Som lärare kan jag se fram emot två veckor till av arbete och sommarlovslystna tonåringar. Sedan är det dagar på stranden och kvällar vid grillen som väntar.
På många sätt känns det som att sommaren redan har börjat.
I går på morgonen åkte vi med mor och far till sommarstugan i Luleå skärgård. Båten skulle vaxas och rullas ut i böljan den blå. Allt gick smärtfritt och motorn startade på fjärde draget. Dagen tillbringades på altanen och armarna blev körsbärsröda och näsan prickig. Efter att ha ätit alldeles för mycket fläskfilé och äppelmaräng eldade vi i bastun och jag och min käresta tog faktiskt sommaren första dopp i Bottenviken. Tre timmar innan maj blev till juni. Det var varken varmt eller skönt men fantastiskt coolt och jag måste erkänna att jag känner mig som något av en tuffing.
I morse hade solens strålar blivit till tunga regndroppar och vi bestämde oss tidigt för att lämna den lantliga idyllen och åka tillbaka till rinnande vatten och fika hos G och M. Och där på gräsmattan i Hortlax sken solen och sommardag nummer två var ett faktum.