torsdag, oktober 27, 2005

Små rosa moln...

Det är torsdag och som alltid bär den något magiskt med sig.
Jag avslutade min arbetsdag med ett möte som verkligen fick mig att tro på människan. Man vet väl aldrig om det håller i sig, men jag studsade hem.
Efter den avslutade arbetsdagen åkte vi till Kvantum och handlade. Inne i butiken bjöds det på både grönsakssoppa och kokosbollar. Ja. Vad ska man säga?Det var ju inte precis så att euforin la sig på grund av det...
På vägen hem stannade vi till Mio för att leta något att piffa upp lägenheten med. Hittade inget passande men det var trevligt att bara strosa omkring och glo på saker och tokiga människor.

Det blev fläskpannkaka till middag. Med facit i hand vet jag att fläskpannkaka är ungefär som palt. Man svimmar efteråt. Tanken var egentligen att vi skulle se en film på den nya DVDn. Jag tror att jag såg ungefär 10 minuter av rullen, sen sov jag som en stock. Precis som om det vore fredag. Låg under ett täcke i soffan och det blev helt enkelt för mycket. Vaknade 60 minuter senare (enligt räkneverket på DVD-spelaren) av att syster Cecilia ringde. Även hon var euforisk. Till slut kröp det fram att hon satt med ett glas vin i handen. Inte svårt att vara lycklig med rödvid. Nästan som att dopa sig och sedan vinna VM-guld i femmilen.

Tror att jag ska krypa upp i soffan med IKEA-katalogen nu... Det dom inte har på MIO kan mycket väl finnas på IKEA.

tisdag, oktober 25, 2005

Den kom!

Till slut.
En tunn, tunn slöja.
Som florsocker på jorden.
Den lättade upp. Både ute och inne.
Min själ och mina ögon. Allt bara log.

Lite halt.
Livsfarligt.
Störtskönt.

Snön kom. I dag.

måndag, oktober 24, 2005

Nu järe kållt!

Motorvärmarsladd i. Mössa på. Halsduk virad varv på varv runt halsen. Rosiga kinder och bottenfrusna vattenpölar. Snor.
Bara snön saknas. Enligt rapporter från olika håll bör den dock inte befinna sig allt för långt bort. Vår stad verkar i stort sett vara omringad av det vita pudret. Det kan handla om dagar...
I dag har det hänt ovanligt mycket för att vara en blåmåndag. Tobbe hämtade mig på jobbet och knappt hann jag spänna fast säkerhetsbältet innan han frågade om vi skulle köra iväg och köpa en DVD-spelare. - DVD, svarade jag och 20 minuter senare var vi på väg hem för att installera den nya möblen som tyvärr inte ryms i "facket" under TVn i TV-bänken. Den måste alltså stå ovanpå bänken, bredvid TVn. Väldigt dålig Feng Shui. Måste fila på det där. Helt ärligt skulle jag helst av allt vilja fila på DVD-spelaren så att den blir lite smäckrare och mer anpassad till TV-bänken. Vis som jag är förstår jag nackdelarna med ett sådant ingrepp så lösningen måste helt enkelt bli en annan.
Även middagen blev en mycket ståndsmässig anrättning för att vara måndag. Fläskkotletter och potatis. Plötsligt blev måndagen inte så måndagstråkig längre. Som sagt, allt blir vad man gör det till.
Kanske lever jag fortfarande kvar i lyckoruset efter helgen. Vi har haft storfrämmande från Piteå och Stockholm. I fredags kom Jenny och Lars och vi hann med en fin tacobuffé och lite karra innan det blev lördag och Erica anlände med planet från Stockholm. Sen gick allt i en rasande fart. Shopping, fika, middag, vin, jäger och till slut ett besök på ett av stadens nöjesställen. Gjorde en del intressanta bekantskaper. Snackade lite med Sveriges just nu hetaste fotbollsprofil och efter 3 minuter tillsammans i toalettkön hookade jag upp med två trevliga tjejer och det hela slutade med ett djupt samtal inne på toaletten. Ingen blygsamhet. Totalt blottande av känslor. Konstigt hur folk blir på krogen. Jag skulle nog inte känna igen någon av dem i det verkliga livet.
Det började snurra. Vi gick hem.
Hela stan kan vår portkod.
En polisbil drog förbi. Så nära, men ändå så långt ifrån.
Just ja! Har fått en blombukett! Ett stort fång med rosor. Vilka fina vänner man har! Underbarast i världen!

Nu Bubblan!

tisdag, oktober 18, 2005

I bland får man till det

Jo. Ibland får man det. I dag fick jag till middagen.
Det som till en början verkade ligga i riskzonen för en otroligt tråkig och oromantisk tisdagsmiddag utvecklades till en riktigt skön matupplevelse. Lite kyckling och wokgrönsaker och en fin touch för kryddning gjorde susen. Vem trodde att jag hade det i mig?
Kvällen i övrigt innehåller tvättstuga och ett gnagande dåligt samvete för att jag ännu inte har tagit tag i avloppet.
Min sambo verkar inte vara att lita på i den frågan. Hur kan man vara så kräkmagad? Kanske är det i detta sammanhang en fördel att vara uppväxt i skitluktens mecka. Det bekommer mig liksom inte.
Borde kanske addera adjektivet "skittolerant" till mitt CV. Ska fundera på det.

I natt har vi haft sovfrämmande. Lisa från Växjö kom hit i ett jobbärende och det var så jäkla kul att träffa henne.
Vi pratade och pratade.
Drack lite vin, även om jag kanske inte hade det största vinsuget med tanke på att det faktiskt var måndag. Men tydligen är det så det funkar i den stora världen. Man dricker vin när man känner för det. I går anpassade jag mig till den stora världen lite. Ett glas kunde väl gå ner...

Nu är det dags för lite tvätthängning. Och lite snusköpning. I morgon är det Bräntisonsdag. Den kräver snus.

söndag, oktober 16, 2005

Oj vilken söndag...

Helgen har rusat förbi. Sanslöst vad tiden kan gå snabbt när man bara vill att den ska stå still.
Lördagen började med krattning av gården. En aktivitet som många av hyresgästerna deltog i. Det var jag och 10 pensionärer. Tobbe hade match.
Men oj vad vi krattade. Stormbyarna gjorde det lite svårt för löven att ligga kvar på där för avsedd plats, men det blev jättefint i slutändan.
Resten av dagen ägnades åt att ställa i ordning lägenheten inför kvällens middag/fest.
Ida kom på middag och vi hade jättemysigt.
Jag tog fram min Jäger. Jäger äger.
Jägern tog min kropp i besittning och vallade iväg den till Rex där resten av kvällen tillbringades i något som skulle kunna beskrivas som en dimma.
Få kända ansikten.

En cykeltur hemåt.

Vaknade med kudden full av maskara.
Det dröjer länge innan nästa gång. Det vet jag.

I morgon är det måndag. Another day in paradise.

torsdag, oktober 13, 2005

Baby steps...

Varför?
Varför tar jag med mig jobb hem med intentionen att verkligen få något gjort? Man ska lämna jobbet på jobbet. Jag vet det. Jag ska fortsätta med det. Operation "rätta undan" fungerar inte hemma.

Jag ser ett tydligt mönster i mitt bloggande. Det verkar som att inspirationen kommer över mig på torsdagarna. Jag tror att jag tröttar ut eventuella läsare med att än en gång berätta om hur fantastiskt det är med torsdagar, men det är det!
Efter jobbet åkte vi till Kvantum för att handla och jag måste säga att det är en fantastisk affär! Lugn och ro i kubik. Dessutom ligger affären så förbannat vackert, bland åkrar, ängar och skogar. Bara en sådan sak.
Kvällen har innehållit en hel del uppdaterande telefonledes. Mina vänner i stockholmstrakten har pockat på min uppmärksamhet och jag måste erkänna att jag ibland kan bli avis på dom som bor där i suset och duset. Ständigt saker på gång. Ständigt folk omkring en.
Men Umeå är också fint. Umeå är skitbra!

På lördag ska jag återupptäcka en del av nöjesutbudet i stan. Det var ett tag sedan sist och det känns som att det är dags för ett återseende. En come back.
Bara en kan gå segrande ur en sådan match. Om det blir jag eller nöjesinrättningen återstår att se.
Jag ska hålla mig borta från polisbilar.
Min handväska ska förbli lika ny och fin som den är i dag.
Jag ska inte stuka foten.
Söndagen ska vara som vilken söndag som helst.
Det ska jag se till.

Sov gott!

tisdag, oktober 11, 2005

Bä!

Gabriellas sång. Så som i himmelen. Vilket mästerverk! Jag vet att det är ungefär samma sak som att digga Kristina från Duvemåla, men jag kan inte hjälpa det. Jag vill gråta när jag hör människan sjunga. Så skört. Så vackert.

Det är redan tisdag. Måndagen försvann i all hast och jag misstänkte att jag höll på att bli dödssjuk. Det verkar dock ha gått över nu. Fantastiskt vilken respons man kan få från omvärlden om man råker hinta om att man känner sig lite krasslig. Elever som kolleger har varit som små ljus och det är som om alla lett mot mig under dagen. Kanske har jag bara sett konstig ut. Innerst inne när jag en dröm om att vara lika skör och grasiös som Helen Sjöholm. Folk ler nog mot henne hela tiden. Hmm... Drömma kan man väl få göra!

Helgen har varit så mysig! Syster och Aron på besök. Nu vet jag hur det är att ha småbarn. Dom vaknar tidigt. Jättetidigt. Det spelar tydligen ingen roll att det är helg och att man faktiskt FÅR sova länge. Dom vaknar i alla fall och vill att alla andra ska göra det också. Svårt att stå emot någon som är så söt också. Man VILL stiga upp, fast klockan är halv åtta. Man vill faktiskt det.
Helgen innebar också en hel del shopping. När man jobbar och tjänar pengar får man inte samma ångest av att shoppa. Jäkligt bra. Jag är fortfarande hög över min nya väska. Du skulle bara se den!

Nu ska jag sätta mig och öva på att vara ljuv. Ljuv som Helen. Jag ska öva.

torsdag, oktober 06, 2005

Den satt som en schmäck!

Torsdag.
Kväll.
I morgon är det fredag, helg och dessutom får vi besök av min storasyster och lill-Aron. Jag skulle ha dammsugit i dag men jobbet och livet kom ivägen. Har tillbringat kvällen på ett av stadens trevligare kaféer tillsammans med mina gamla arbetskamrater. Jag vill påpeka att arbetskamraterna inte är gamla, men dom arbetar på mitt gamla jobb. Jätteskoj att ses och få nyheter från den gamla världen. Det mesta är tyvärr konfidenciellt.

Känns oerhört skönt att helgen är här. Min förhoppning är att gästerna kommer att hålla mig vaken längre än 21.30 i morgon och att jag på det sättet kommer att få ut mer helg ur helgen och eftersom Aron är av den yngre generationen kommer det helt säkert att bli en tidig morgon på lördag och det innebär ännu mer helg. Jag räknar alltså kallt med att få en maximerad helg.

Bubble trouble. Sen dammsuga.

tisdag, oktober 04, 2005

Jo. Igen.

Det är inte bloggandet jag pratar om.
Det är rören.
Jag förstår varför rörmokarbranchen är så lukrativ.
Efter ett långt och härligt bad i vårt fantastiska badkar skulle jag som sig bör dra ut pluggen för att vattnet skulle kunna rinna iväg till reningsverket. I alla fall är det så det brukar fungera. Det fungerar inte nu. Vattnet tycktes droppa ner i avrinningshålet och på golvet bildades en stor vattenpöl som inte heller den verkade vilja försvinna ut i världsalltet.
Det verkar som att jag har ett uppdrag för morgondagen. Du kan ju själv gissa vad. Fortsättning följer.

Efter önskemål från olika håll går det numer att kommentera det som skrivs på denna sida. För eller mot? Till eller från? Av eller på? Skriv något. Det är en direkt order. Ordervägran bestraffas omgående.

Nu blir det en sista bubble trouble. Sen sängen.

Big trouble... Bubble trouble.

Jag försöker sluta. Jag försöker verkligen. Men hur lätt är det?
Det är en drog. En sjukdom utan botemedel. Ett myggbett som kliar.
Bubble trouble.
Det tragiska är att jag och Tobbe nu har börjat spela dubbel. Man har en gubbe var och samarbetar om att skjuta sönder bubblorna. Vissa lagar mat tillsammans. Andra går salsakurs. Många går i terapi. Vi spelar bubble trouble.
När jag var liten hände det att jag och pappa spelade bingo på text-tv. Jag vet inte vad som är värre. Jag undrar om den där bingo-finns kvar. Måste kolla det.

I dag är det tisdag, men jag har en lustig känsla av torsdag. Om det ändå vore så väl. Kom hem från jobbet lite tidigare än vanligt. Detta medförde att jag hann se i stort sett hela Sjunde himlen. Inte medvetet, det bara blev så. Dagens avsnitt avslutades med att far i huset, tillika församlingspräst stod med en gitarr runt halsen och sjön Jesus loves me, I know he does... Jag ska försöka sluta med det där programmet också.
Hur har jag lyckats skaffa mig så många ovanor?

En vanlig tisdag. What else is there to say?

Over and out.

söndag, oktober 02, 2005

En svag lukt av B-A-J-S

Just precis. Det har luktat bajs. Under en längre tid har badrummet varit infekterat av en lukt som verkligen inte har varit angenäm. Trots att ingen av oss nyligen besökt toalettinrättningen har lukten legat över rummet. Hård och frän. Helt utan tanke på att ge sig. Samtidigt har det tagit allt längre tid för vattnet i handfatet att rinna undan. Fanns det ett samband mellan dessa två eländen?
Jo. Helt klart. Som den detektiv jag är bestämde jag mig för att skruva loss vattenlåset för att titta vad som kunde vara fel. Nu i efterhand önskar jag att jag hade fotat missären. Vilken stank. Vilken konsistens. Vilken färg. Vilken form. Under hulkningar rengjorde jag varenda liten rörstump och skruvad proffsigt fast allt igen.

Lättnad. Eufori. Ända in i själen. Jag hade det i mig. Slemmet är borta. Stanken är borta. Det enda som finns kvar är en svag lukt av citron och en fantastisk känsla av stolthet. Bra gjort Sofia!

I dag har varit en lång söndag. Uppdelad i två liksom. Första halvlek började kl 9 när jag steg upp. Tidigt kan tyckas, men min kärlek skulle spela match och det är alltid trevligare att äta frukost med sällskap än ensam så jag klev helt sonika upp.
Jag har lyckats bli spelberoende. Bubble trouble. Kul spel. För kul. Morgonen ägnades åt att förbättra spelsinnet för att klättra på topplistan. Helt plötsligt slog det mig att jag ju faktiskt skulle gå och bevittna tidigare nämnda innebandymatch och dessutom skulle jag promenera till IKSU så det blev till att lägga benen på ryggen. Kul att kolla på bandy. Även om det bara blev en period...

Dagens middag blev slutet av första halvlek. Vi hade förberett en söndagsmiddag á la mormor. Kotletter och potatis med kokta grönsaker till. Det blev för mycket. Första halvlek slutar här.

Andra halvlek börjar 1 ½ timme senare. Middagen fortsatte med äppelpaj och vaniljvisp och kaffe till.
Sen bajs.

Nu väntar Nip/Tuc. Sjuk serie. Beroendeframkallande. Kanske hinner jag med lite Bubble trouble innnan. Bara en...

lördag, oktober 01, 2005

Kaffe och bulle

Lördag. Ett desperat behov av att se människor som är glada i hatten och bär fina kläder.
Människor som lever i dag. Inte i går. Inte för tio år sedan när allt var bra.
Lördagar på stan brukar vara ett bra tillfälle för att uppleva just detta. Man fikar. Man tittar på kläder. Man drömmer och att hitta det perfekta kapet. Ett kap i ylle var mitt mål med dagen. Hittade ett kap som var dyrt. Ska sova på saken. En fantastisk grå ulltröja. Vore kanske ändå värt priset. Jag skulle vara lycklig i den. Det vet jag.

Tobbe valde att spendera dagen med de andra polisstudenterna på en fotbollsplan. Det kanske ger samma kick som att gå på stan.
Jag hade gärna provat. Väldigt längesedan jag spelade fotboll nu. Vore kul. Borde kanske börja om med det...

Jag och Jojjo började dagen med en fika på Starz. Mycket folk. Alla var glada. Jag undrar om människor som är glada på lördagar är bittra under veckorna. Är det något med arbetsplatser som gör att människan blir konfliktsökande och bitter. Nu låter jag bitter. Grymt bitter. Kanske för att jag inte tog med mig mitt kap hem.
Dom bästa kapen i livet är i alla fall gratis. Familj, vänner och kärlek. De kostar ingenting. Oftast. Så länge de inte fyller år eller är ovanligt snälla. Det händer ju ibland.

Och nu? MQ har öppet 30 minuter till. Tänk om kapet ligger och väntar på att jag ska komma tillbaka? Stackars kapet. Måste nog göra en utryckning!

BRB