Lördag. Ett desperat behov av att se människor som är glada i hatten och bär fina kläder.
Människor som lever i dag. Inte i går. Inte för tio år sedan när allt var bra.
Lördagar på stan brukar vara ett bra tillfälle för att uppleva just detta. Man fikar. Man tittar på kläder. Man drömmer och att hitta det perfekta kapet. Ett kap i ylle var mitt mål med dagen. Hittade ett kap som var dyrt. Ska sova på saken. En fantastisk grå ulltröja. Vore kanske ändå värt priset. Jag skulle vara lycklig i den. Det vet jag.
Tobbe valde att spendera dagen med de andra polisstudenterna på en fotbollsplan. Det kanske ger samma kick som att gå på stan.
Jag hade gärna provat. Väldigt längesedan jag spelade fotboll nu. Vore kul. Borde kanske börja om med det...
Jag och Jojjo började dagen med en fika på Starz. Mycket folk. Alla var glada. Jag undrar om människor som är glada på lördagar är bittra under veckorna. Är det något med arbetsplatser som gör att människan blir konfliktsökande och bitter. Nu låter jag bitter. Grymt bitter. Kanske för att jag inte tog med mig mitt kap hem.
Dom bästa kapen i livet är i alla fall gratis. Familj, vänner och kärlek. De kostar ingenting. Oftast. Så länge de inte fyller år eller är ovanligt snälla. Det händer ju ibland.
Och nu? MQ har öppet 30 minuter till. Tänk om kapet ligger och väntar på att jag ska komma tillbaka? Stackars kapet. Måste nog göra en utryckning!
BRB
2 kommentarer:
Har en smärre fråga. Vad menar du med människor som lever nu? Dom ska vara glada i hatten och bära fina kläder,va?
Men om man tänker efter, hur blir det då, vad kommer man då fram till, undrar eg...
Självklart menar jag inte att fina kläder och ett glatt humör gör att man lever nu. Det jag skrev bottnade sig mest i en önskan om att fly lite från det som vi kallar vardag och tristess. Fly från yrkesliv och rutin...
Är egentligen inte så ytlig som man ibland kan tro... : )
Skicka en kommentar