Just precis. Det har luktat bajs. Under en längre tid har badrummet varit infekterat av en lukt som verkligen inte har varit angenäm. Trots att ingen av oss nyligen besökt toalettinrättningen har lukten legat över rummet. Hård och frän. Helt utan tanke på att ge sig. Samtidigt har det tagit allt längre tid för vattnet i handfatet att rinna undan. Fanns det ett samband mellan dessa två eländen?
Jo. Helt klart. Som den detektiv jag är bestämde jag mig för att skruva loss vattenlåset för att titta vad som kunde vara fel. Nu i efterhand önskar jag att jag hade fotat missären. Vilken stank. Vilken konsistens. Vilken färg. Vilken form. Under hulkningar rengjorde jag varenda liten rörstump och skruvad proffsigt fast allt igen.
Lättnad. Eufori. Ända in i själen. Jag hade det i mig. Slemmet är borta. Stanken är borta. Det enda som finns kvar är en svag lukt av citron och en fantastisk känsla av stolthet. Bra gjort Sofia!
I dag har varit en lång söndag. Uppdelad i två liksom. Första halvlek började kl 9 när jag steg upp. Tidigt kan tyckas, men min kärlek skulle spela match och det är alltid trevligare att äta frukost med sällskap än ensam så jag klev helt sonika upp.
Jag har lyckats bli spelberoende. Bubble trouble. Kul spel. För kul. Morgonen ägnades åt att förbättra spelsinnet för att klättra på topplistan. Helt plötsligt slog det mig att jag ju faktiskt skulle gå och bevittna tidigare nämnda innebandymatch och dessutom skulle jag promenera till IKSU så det blev till att lägga benen på ryggen. Kul att kolla på bandy. Även om det bara blev en period...
Dagens middag blev slutet av första halvlek. Vi hade förberett en söndagsmiddag á la mormor. Kotletter och potatis med kokta grönsaker till. Det blev för mycket. Första halvlek slutar här.
Andra halvlek börjar 1 ½ timme senare. Middagen fortsatte med äppelpaj och vaniljvisp och kaffe till.
Sen bajs.
Nu väntar Nip/Tuc. Sjuk serie. Beroendeframkallande. Kanske hinner jag med lite Bubble trouble innnan. Bara en...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar