Året som kom och gick

Inspirerad av den vackra och kloka brunetten på andra sidan fjörn kommer här en årskrönika från Soffan.
Även om det känns som om inte så mycket har hänt så har helt säkert en hel del hänt...

Januari var månaden när jag började jobba i den stora skolan på den andra sidan staden. Det var så klart jätteläskigt och utmanande men också väldigt underbart med tanke på alla fina ungdomar och vuxna som jag fick nöjet att lära känna. Under loppet av två veckor drabbades jag dessutom av både influensa och magsjuka. En tuff start på våren.

Februari blev en resmånad. Jag och Klara åkte tillsammans med Maria och Hugo till Jokkmokk och marknaden och några dagar senare pep jag iväg till Malmö för att fira storebror på hans 40-årsdag. Resande, i stort och smått, piggade verkligen upp den annars ganska blå månaden februari.

Mars kom med vårsolen och några turer till Halsö-paradiset. Vi åkte skidor på både längden och tvären och dessutom hann vi med flera härliga promenader på isbanan runt Fårön. På hemmafronten började det projekteras för ett nytt badrum och vi satt vid köksbordet och ritade och räknade. Det gröna skulle bort och bli till något helt annat.

April innebar påsklovsvecka och halvtaskigt skidväder. Luftfuktigheten i skärgården var hög och solen sken med sin frånvaro under en stor del av tiden. Tobbe skoterjobbade i fjällen och efter hans hemkomst och svärfars ankomst började det gröna badrummet rivas och ett nytt fint badrum byggdes upp. Byggdammet var avskyvärt och vi flyttade västerut för att husera hos mamma under de dammigaste veckorna. Tack för det mamma!
Jag åkte till IKEA för att handla badrumsprylar och fastnade på bild i en fartkamera på vägen hem. Någon böter har fortfarande inte setts till.

Maj kom med riktig försommarvärme och när badrummet kändes färdigt drog vi till Halsön för att sjösätta båten samtidigt som Klara passade på att ta sommarens första dopp. Jag låg i hårdträning inför Vårrus och Tjejjogg och dessutom var varje dag en nagelbitare efter att jag hade skickat in min ansökan till tidernas drömjobb. Jag gick ständigt med mobilen i fickan och väntade på att den skulle börja vibrera från Skyddat nummer. Samtidigt hade jag massor att göra på jobbet i form av rättning, utvärdering och betygsättning. Vårsol och grönska ger dock oanade mängder energi.

Juni började med glädjebeskedet om mitt nya, egna, superunderbara jobb. Jag sprang dessutom två härliga lopp och åt underbar middag med underbara kolleger. Månaden avslutades med en elak halsfluss som bara var början på en lång rad av flussar.

Juli fortsatte där juni lämnade av. Men halsflussar och öroninflammation. När vi äntligen blivit friska blev det sommarmys i skärgården på olika håll och dessutom mitt i allt ihop en härlig tur till Lycksele. Festivalen kom till stan och så gjorde även jag. Medelhavsvärmen intog staden och vi tillbringade många härliga dagar på olika badplatser runt om i kommunen.

Augusti fortsatte med värme och långa bad. Vi njöt av den sista sommarmånaden och åt kräftor i det bästa av sällskap. Klara skolades in på sitt nya, bästa dagis och jag skolade in mig själv på mitt nya, bästa jobb. Frysen fylldes med lingon och kroppen fylldes med sommarminnen och bastubad.

September kom och jag började plugga igen. Dessutom började jag känna den där känslan i kroppen. Den där känslan som sa mig att jag nog hade fått en inneboende. Ett plus bekräftade men fortfarande var det bara de närmaste som visste.
Vi åt surströmming och jag blev av med min älskade mobiltelefon. Attans! Klara fyllde tre år och blev plötsligt en riktigt stor tjej.
Dessutom drog vi upp båten och föll i det iskalla vattnet när bryggan skulle monteras ner...

Oktober är höstmånaden framför alla höstmånader. Livet rullade på och jag lättade hjärtat för min chef om graviditeten. Min arbetsplats härjades av svinflunsan och vi gjorde vårt bästa för att ducka för nysningar och hostningar. Jag lyckades med bedriften att formatera om hårddisken. Jag började träna på att vara ledig och göra ingenting och som ett bra avslut på månaden kom höstlovet.

November kom med budet om min 30-årsdag och jag vill påstå att det var riktigt roligt att fylla år! I samma veva duggade arbetsuppgifterna tätt, både på jobbet och på universitetet och det kändes ibland lite väl tungt. Jag ville åka till Barcelona men det ville inte min arbetsgivare. Vi får väl se hur det blir med den saken....

December rusade förbi och jag hann knappt blogga något. Jag är hungrig mest hela tiden och jag fasar för vad barnmorskan ska säga vid nästa besök på vågen. Vi fick för första gången se den nya familjemedlemmen live och den såg ut att ha det jättebra inne i magen. Den gör sig allt mer påmind och det är så trevligt så!

Vit jul och annat kul

I flera veckor har den här dagen, den 23 december, känts som något lite större än självaste dopparedagen. I dag var nämligen dagen när vi skulle få kika in på lillsyskonet där inne i magen. Jag har i flera dagar haft en nervös känsla i magen. Mycket mer påtaglig än när jag väntade Klara och var en intet ont anande blivande mor. Nu känns det plötsligt som om man är så mycket mer medveten om allt som ska gå rätt och kan gå fel.
I vilket fall som helst så såg det ut som att den lilla krabaten hade det väldigt bra där inne. Den såg glad och pigg ut och hade både hjärna och hjärta.
Nu sitter vi här och eldar i kaminen, dricker julmust och väntar på tomten. Utanför fönstret virvlar snön omkring och buskarna får ta i ordentligt för att bära upp de stora snömängderna.

I morgon strömmar familjen hit till vårat hus och vi ska hinna med allt det där som ska hinnas med. Kaffe, julklappar, Kalle Anka (inte Anna) och julmat så klart.
Ja. Och så skottningen så klart. Den bör väl kommas ihåg den också.
God jul på er allihopa!

Vacker graviditet?

Jag sitter här framför datorn och är redo för natten. Innan jag sluter ögonen måste jag dock bara få ventilera en sak. Det bästa hade så klart varit om jag hade kunna fotografera mig själv och publicera härligheten här på bloggen, men därtill är jag alltför blyg och kanske alltför stolt.
Jag vill börja med att förklara att jag tycker att det är fantastiskt vackert med gravida kvinnor. Även min egen gravidet ser jag som något vackert, både på ett ytligt utseendemässigt sett och på ett djupare, känslomässigt plan. Man känner sig lite som en blomma som blommar under en lång period. Varje vecka händer något nytt och för varje vecka som går blir det allt mer tydligt att det faktiskt växer någon där inne.
Dock är det som så, att jag ännu inte trätt in i den vackra, blommande delen av graviditeten. Det enda som hänt so far är att brösten har vuxit sig till gigantiska, och jag menar gigantiska, juver. När jag sitter ner tar de i princip i låren. Nästan.
Det faktum att brösten är lika stora som medicinbollar gör dessutom att magen inte alls ser så där näpet gravid ut. I stället ser liksom hela jag bara jämnfet ut på ett ganska otrevligt sätt.
Så här sitter jag alltså, jämnfet och mätt och med brösten hängandes runt låren. På bänken bredvid mig ligger en tom plastpåse som för en stund sedan innehöll en bit saffranslängd. I sopkorgen ligger en ansenlig mängd Geisha-papper och i det tomma glaset på bordet bubblade för en stund sedan några deciliter ljuv must.
Gravidmonstret har gjort entré. Äta eller ätas.

Luciahelg

Ja, i helgen smäller det till med lucia och allt vad det innebär i form av alkoholdebut, vita linnen och små sjungande barnröster.
Klara hade lucia med sitt dagis i torsdags, mitt under arbetsdagen, så jag fick vackert avnjuta de foton som faderskapet hade med sig hem från festen. Det känns tråkigt att missa sådana här föräldrahögtider. Jättetrist! Men jag gissar att det bara är att vänja sig vid att stå och titta på andra barns examensklänningar. Lärarlivets dilemma.

Annars rullar det mesta på som det brukar göra i december. Jag gruvar mig inför tentan i januari och ser fram emot några veckors ledighet och mys.
På magfronten händer det mycket och jag känner mig redan gravidare än vad jag någonsin gjorde under klaragraviditeten. Men det är väl åldern.

Lilla lördagen

Jag sitter i soffan med datorn och tittar på blommorna som nog borde få lite vatten.
I morgon har jag föreläsning på universitetet och jag försöker hela tiden hänga med och vara med på tåget hela resan, i stället för att hoppa på precis innan tentan, den 21 januari. Det känns faktiskt som att jag redan har bra koll på både satslösningar, fonem och huvudsatsernas positionsschema. Men ändå! Ordet tenta gör mig lite darrig och även om jag tidigt bestämde mig för att inte lägga ribban allt för högt med tanke på jobbet, men det är svårt att inte göra sitt bästa. Jag försöker tänka att jag gör mitt bästa med tanke på omständigheterna. Jag försöker.

Blommorna var det ja. Dessa stackars blommor som bara får vänta och vänta.

Livet i början av december

Livet är fint. Snön har kommit och allt är lite ljusare.
Jag känner mig tjock och tappar balansen när jag står på huk.
I dag har jag varit på dansföreställning och blivit förbannad. Sen somnade jag på soffan och orkar därför inte redogöra för känslostormarna.
Kalla det hormoner. Kalla det politik. Förbannad blev jag.