tisdag, november 24, 2009

En blängande hushållsassistent

När jag fyllde år i lördags fick jag en hushållsassistent av min familj. Min första familj alltså. Den jag hade innan jag, Tobbe och Klara blev en familj. Hur som helst så har jag länge önskat mig en hushållsassistent för att kunna baka 90 bullar på en gång, för att kunna göra jättemånga paltar och för att med ett enkelt handgrepp kunna baka bröd.
I dag har jag packat upp assistenten ur den gigantiska låda som den kom i och nu står den på köksbänken och tittar surt åt mitt håll där jag sitter i tv-soffan. I kväll har jag dock en väldigt bra ursäkt. Vi hade helt enkelt inte tillräckligt med mjöl hemma för att det skulle räcka till 90 bullar och det kändes ärligt talat lite överambitiöst att gå till affären bara för att köpa lite mjöl. Konstateras kan dock att assistenten är en skönhet som säkerligen kommer att serva oss under många långa år.
I födelsedagspresent fick jag även av min käre sambo en resa till valfri Europeisk storstad. Mitt val föll snabbt på Barcelona och efter att ha tittat på datum och flygtider föll valet på en week-end i början av januari. Men tji fick jag. Att som lärare få ledigt utanför loven är i princip en omöjlighet och att som höggravid åka till Barcelona på sportlovet känns lite väl farligt. Just nu lutar det åt att den europeiska huvudstaden blir Stockholm.
Men Stockholm är också vackert och med ett bra hotellrum kan det nog bli kanon!

torsdag, november 19, 2009

Satslösningar...

Under två veckors tid har jag legat i hårdträning. Delvis på grund av intresse och insikt om att det är bra att plugga i god tid innan tentan i januari och delvis på grund av stor, stor respekt för den megaintelligente grammatikläraren på universitetet.
I dag var det så dags för lektion och det var så roligt och jag hade faktiskt bra koll på läget. Primär och sekundär satslösning är nu något jag känner att jag behärskar ganska bra. Bring 'em on säger jag bara.
I morgon är det dan före dan när jag blir tant och i morgon kväll firar vi med min familj och en glad lax som ligger i kylskåpet just nu.
Detta innebär att jag nu borde göra vettiga saker som att plocka ur diskmaskinen och lägga kläder i garderoben i stället för att ha dem liggande på en stol i sovrummet. Dock känner jag mig just nu fruktansvärt trött på att göra vettiga saker. I helgen ska jag inte göra en endaste liten vettig sak, förutom att äta gott och prata med fina människor. Så det så!

onsdag, november 18, 2009

Poff

I går kväll kändes den där att-göra-listan jätte, jättelång och det känns som att hela den här veckan bara har varit ett enda långt arbetspass, med pauser för sov- och matstunder.
Men så när jag kom hem från jobbet i dag försökte jag klura ut vad det egentligen var som skulle göras i kväll. Döm om min rätt stora förvåning när det visade sig att det mesta faktiskt är gjort. Det som skulle rättas är rättat.
Det som skulle pluggas är pluggat.
Det som skulle skrivas är skrivet.
Det som ska förberedas inför tantdagen är på god väg att att bli färdigställt och där sätter jag stor tilltro till Tobbes lediga dag på fredag.
I stället för hårt arbete kunde den här kvällen ägnas åt tv-tittande, badkarsbadande och sängklädsbytande.
Det lönar sig ibland att tro att man aldrig kommer att hinna. I stället för att aldrig bli färdig blir man färdig i förtid. Soffan i ett nötskal.

tisdag, november 17, 2009

Galen vecka

Den här veckan är en sådan där vecka som är överfylld av saker som måste göras. Men jag kryssar mellan mina måsten och bockar av dem en efter en och när man tänker efter är det makalöst hur mycket man hinner om man sätter den sidan till.
Den långa listan ser ut ungefär så här:
- Rätta elevarbeten som jag så klart har lyckats tajma in samtidigt. Igen. (CHECK!)
- Plugga inför torsdagens föreläsning. Jag är halvt livrädd för den nya läraren och vill inte göra bort mig. Jag är en barnrumpa. Jag vet. (CHECK!)
- Skriva omdömen till en väldans massa elevers utvecklingssamtal. (CHECK!)
- Baka, städa och allmänt förbereda inför lördagen som är den stora dagen när jag blir tant. (½ CHECK!)

Sen var det ju det här med mitt tillstånd. Mitt heliga tillstånd. Det tillstånd som innebär snusavslut, konstant hunger, nattliga toalettbesök och trånga byxor.
Än så länge är den lill* bara ett litet, litet pyre, men visst är det otroligt hur mycket små, små pyren kan göra sig påminda.
Om allt går vägen är vi alltså fyra stycken tokar som huserar här på Kvarngatan när sommaren kommer.
Galet spännande!

måndag, november 09, 2009

Jag heter Soffan...

och jag är en dålig bloggare. Jag vet. Jag ska försöka skärpa mig. Jag hade faktiskt tänkt göra det redan i dag genom att lägga ut ett foto av Klaras och Tobbes snögubbe, iförd SAIK-halsduk och Tjejjoggenkeps. Dock har jag ägnat kvällen åt rättande, grammatikpluggande och telefonpratande och plötsligt är klockan så här mycket och jag måste preppa inför morgondagen. Jag har alltså inte tid att tjorva fram kamerasladden och allt det där, du vet.

Men. En vacker dag dyker det kanske upp ett foto här igen. Framåt vårkanten, när grammatiktentan är gjord och betygen satta. Eller innan dess. Den som lever får se och den som är trött får sova.
Godnatt!

torsdag, november 05, 2009

Status

Klara mår bättre. Hon är feberfri men lite trött och hostig.
Jag har haft en lång dag med jobb och sedan universitetet på kvällen. I kväll har jag påbörjat ett nytt moment med ny lärare och nya insikter. Tänk att en 64-årig man kan få grammatik att bli så intressant!

Helgen kommer i morgon och för min del innebär det after work och säkerligen soffsov. Dessutom hoppas jag på att snön fortsätter att falla och stannar kvar på marken.
Glad kjolfredag!

tisdag, november 03, 2009

Segt

I sängen ligger en sjuk flicka. En flicka vars blick säger influensa. Vi får väl an se vad som komma skall.
En sak som gjorde mig lite orolig var när hon tidigare i kväll vaknade och ville dricka vatten, och klagade över ont i näsan. Jag kopplade genast till utväxt av tryne så klart.

Pappan, som ska vara hemma med sjuklingen i morgon, har blixtåkt till grannkommunen för att leta efter en man. Hoppas att mannen är lättare att hitta än min försvunna telefon och att VAB-pappan infinner sig i hemmet senast kl. 07.45 i morgon. Mycket möjligt att VAB-pappan då är mycket trött, men Pororo kan göra underverk på både pappor och barn.

Nu går jag och lägger mig bredvid influensabarnet men min nya bok. Må den vara bra!

måndag, november 02, 2009

Baksmällan

Efter en långhelg som verkligen gått i vilans tecken hade jag tänkt mig en annan måndag.
Min storebror, som bor långt bort i Malmö, har förärat hemstaden med sin närvaro under en vecka och vi har alla varit lika glada att se honom och de två glada kusinerna som följde med. I nästan en vecka har barnen lekt samtidigt som vi vuxna har druckit kaffe och ätit god mat och bara umgåtts helt enkelt.

I går kväll började jag ana något i dotterns blick. Något lite trött, lite blankt och lite febrigt. Mycket riktigt. I natt började hon prata i sömnen och kroppstemperaturen var varm. Det verkar inte vara någon influensa. Tempen ligger bara strax över 37 och både humör och aptit är på topp. Jag har dock lärt mig att man aldrig ska säga aldrig. Därför säger jag inte aldrig.

Nu tänker jag att jag borde plocka undan lite och städa toaletten. Det är vad jag tänker.