Gabriellas sång. Så som i himmelen. Vilket mästerverk! Jag vet att det är ungefär samma sak som att digga Kristina från Duvemåla, men jag kan inte hjälpa det. Jag vill gråta när jag hör människan sjunga. Så skört. Så vackert.
Det är redan tisdag. Måndagen försvann i all hast och jag misstänkte att jag höll på att bli dödssjuk. Det verkar dock ha gått över nu. Fantastiskt vilken respons man kan få från omvärlden om man råker hinta om att man känner sig lite krasslig. Elever som kolleger har varit som små ljus och det är som om alla lett mot mig under dagen. Kanske har jag bara sett konstig ut. Innerst inne när jag en dröm om att vara lika skör och grasiös som Helen Sjöholm. Folk ler nog mot henne hela tiden. Hmm... Drömma kan man väl få göra!
Helgen har varit så mysig! Syster och Aron på besök. Nu vet jag hur det är att ha småbarn. Dom vaknar tidigt. Jättetidigt. Det spelar tydligen ingen roll att det är helg och att man faktiskt FÅR sova länge. Dom vaknar i alla fall och vill att alla andra ska göra det också. Svårt att stå emot någon som är så söt också. Man VILL stiga upp, fast klockan är halv åtta. Man vill faktiskt det.
Helgen innebar också en hel del shopping. När man jobbar och tjänar pengar får man inte samma ångest av att shoppa. Jäkligt bra. Jag är fortfarande hög över min nya väska. Du skulle bara se den!
Nu ska jag sätta mig och öva på att vara ljuv. Ljuv som Helen. Jag ska öva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar