Urblåst

Vad händer med vinden? Var kommer den ifrån? Mitt hår visar sig INTE från sin bästa sida tillsammans med styv kuling. Jag har alldeles tillräckligt med volym som det är. Snälla vinden, jag behöver inte mer.
Efter dagens jobbdag åkte jag och Klara med mormorn för att köpa kryddor och grönt till hennes trädgård. I bilen på väg hem satt tvååringen tyst och funderade en stund varpå hon frågade:
- Visst är jag och Tove och Björn (hennes kusiner i Malmö) små?
- Jo, det kan man väl säga att ni är...
- Varför är vi små?

Ja. Ofta blir man ställd och märkligt nog helt utan bra svar. Visst är det underbart hur sådana här frågor kan uppkomma? Plötsligt inser den vuxna mamman att ingenting är självklart och tur är väl det. Världen är liksom alltid redo att omforma sig.

I kväll har jag avverkat ett svettigt pass på Grisan. Jag inbillar mig att det går lite snabbare för varje gång. Jag kanske borde börja ta tid. Men njutningen förtas liksom lite då. Utan tidtagning kan jag alltid låtsas att jag är den snabbaste bruden i stan. I fantasin är allt möjligt.
På torsdag får vi väl se precis hur snabb jag är. Då ska det vårrusas.

Och nej. Fortfarande inget nytt på jobbfronten. Jag gissar att kommunens alla personaladministratörer sitter på sina kontor och lägger stora pussel just nu. Alla bitar ska roteras och vändas på.

Dagens bästa springlåt: Over the Hills. Då blev jag snabb.

Sommarens första helg

Det är nästan så att det känns lite märkligt att gå till jobbet i morgon. Den här helgen har liksom fått hela min varelse att ställa om till sommarläge.

Jag har ätit frukost på altanen vid havet och handlat på den lilla affären i byn en bit bort. Jag har druckit vin och tittat på solnedgången.

Mitt eget paradis har vaknat till liv efter vinterdvalan och det var ett kärt återseende må jag säga.

Det enda som kanske grämer mig lite är att jag inte doppat mig i det blå. Inte mer än en promenad ut på lårdjupt vatten när systersonens fiskedrag fastnat under en sten.

Klara trotsade dock det iskalla vattnet och lekte förutsättningslöst i vattenbrynet...

Nä, nu orkar jag inte vänta längre...

...på att fönster- och dörrfoder ska komma på plats, eller att det där skåpet och draperiet ska hamna där de ska vara. Nu får ni se det. Det nästan helt färdiga badrummet. Den gröna lilltoan och den ännu grönare stortoan som nu enats för att bliva ett, enda stort, ogrönt badrum. Först en liten påminnelse om ursprunget...

Och sedan. Det nästan helt färdiga!!

Någon gång blir det säkert helt klart, och då ber jag att få återkomma med fler bilder. Jag vill liksom bara bevisa för er, och framför allt för mig själv, att vi har lyckats renovera ett badrum. Kanske inte låter som så mycket, men jag är nöjd och stolt och hoppas på att det inte är lika krävande att renovera kök.

Maraton!

Läs, markera, skriv om/rätt, kommentera och värdera. Om och om igen. Prov efter prov. Individ efter individ. Och kul är det! Jag vet inte om det hade varit riktigt lika kul om jag inte hade haft mitt snus, men nästan kanske. Förmodligast är det mesta färdigt inom en vecka. Och om allt går vägen blir alla nöjda och lämpligt glada.

Just nu är klockan 22.49 och jag sitter i soffan och tittar ut på den kompakta grönskan och den ljusa försommarkvällen. Så här i början av sommaren kan även en inbiten norrlänning tycka att det är lite exotiskt med ljusa nätter.

I morgon ska båten i sjön. Salta stänk och värmebölja. Kan maj månad sluta bättre?

Jag ligger i...

Så här års får man veta att man lever vid skrivbordet på jobbet. Jag rättar, rättar, rättar. Jag vrider och vänder. Summerar och analyserar. Och allt görs med fjärilar i magen och hög puls. Väntar, väntar och väntar på det där telefonsamtalet om framtiden. Hoppas, hoppas, hoppas att saker ska bli som jag vill. Å andra sidan är jag öppen för många förslag så på något sätt blir det säkert som jag vill. Kanske.
I dag har pappa varit här och tapetserat de två och en halv tapetvåderna som behövdes för att täcka den vägg som förut var en toalettdörr. Nu känns hallen plötsligt lite renare. Lite cleanare liksom...
Nu har jag avslutat kvällen med en löptur i sällskap av min Mp3-spelare och mappen kallad "Träning". Jag tror att man blir lite extra snabb i sällskap av bra musik. Döm då om min förvåning när jag tydligen lagt in en låt med Brolle i spelaren. Det blev alltså Brolle som fick dra mig upp för den segaste backen. Tack för det Boden!

Nu blir det tvagning och sedan en god bok innan jag vaggar mig till sömns.
Ja. Också måste jag ju ta fram kjolen så klart. Kjolfredag ju!

Vind i seglen

Eller i alla fall i träden. Himmel vad det blåser.
Efter hemkomsten från jobb och dagis stannade jag och Klara ute för att gunga när Tobbe gick in och fixade middag. Det blåste höstvindar och jag drömde om att få gå in och läsa Mamma Mu. Små barn känner tydligen inte kyla och därför blev jag stående vid gungan i en mindre evighet. Huttrandes och frysandes.
Efter förskoleråd och räkningsbetalning har jag nu avnjutit ett avsnitt av Sommer. Inte många kvar nu och ärligt talat tror jag att det kommer att bli lite jobbigt för mig när allt är över. Märkligt nog börjar jag redan på söndagskvällarna, efter Nip/Tuck, längta efter onsdagskvällen och resan till Danmark.
Fortfarande går jag i väntans tider gällande jobbframtiden. Men jag försöker att njuta av ovissheten. Hur spännande är ett fast jobb på en skala? Att alltid veta, aldrig få undra... Visst är det så man måste tänka? Man får helt enkelt se till att göra det.

I övrigt känner jag mig sugen på ett äventyr. Äventyr någon? Jag är öppen för förslag.

Men alltså...

Tiden rinner mellan fingrarna på mig och som för så många andra verkar det som att bloggen får träda åt sidan för andra äventyr.
Våren (eller är det sommar nu) har ju liksom lite mer att erbjuda än den havregrynsgrötaktiga årstid som vi nu lämnat bakom oss.
Jag vill ut, ut och känna livet i mig. Jag vill springa i skogen och dricka kaffe i solen. Och så vill jag så klart veta var jag ska ta vägen efter sommaren. Jobbmässigt alltså. Fortsättning följer...

En till... Några (!) frågor...

Jag hittade den här hos Anna och kan så klart inte låta blir att testa.
1. Hur gammal är du om fem år? 34... Oj!
2. Vem var den sista du träffade? Om jag inte får räkna min kille så var det kassörskan på 10-12.
3. Hur lång är du? 1.74
4. Vilken var den senaste film du såg? Oj... I går såg jag början av "This is England". Igen.
5. Vem ringde du senast? Mamma, för att fråga när vi skulle infinna oss för middag.
6. Ditt senaste sms och till vem? Vår vän Glenn...
7. Vad är helgens planer? Göra färdigt badrummet, sola, njuta...
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Beror lite på ämnet, men jag är nog en "prata-människa"
9. Är dina föräldrar gifta eller skilda? Rätt nyskilda faktiskt... tro det eller ej.
10. När såg du senast din mamma? För fem timmar sedan.
11. Vilken ögonfärg har du? Blågröna.
12. När vaknade du idag? 05.30. Klara deklarerade att hon var vaken.
13. Har du någon gång hittat en katt? Jepp. På Kedjegatan -98... Världens finaste kattunge som jag tänkte behålla... Men den rättmätige ägare hörde av sig.
14. Vilken är din favoritplats? Oj. Det måste nog vara Halsön.
15. Vilken plats föredrar du minst? Av de jag besökt? Bradford var ett läbbigt ställe.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Här, hoppas jag.
17. Vad skrämde dig som barn? Skogsrået...
18. Vem fick dig att skratta senast? Klara.
19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Nej, det är jag inte. Men de jag äger bopr nog hemma hos mamma fortfarande. Äger nämligen ingen LP-spelare.
20. Har du stationär eller bärbar dator? Laptop. Min bättre hälft liksom...
21. Sover du med eller utan kläder på dig? Med. Tisha...
22. Hur många kuddar har du i sängen? Vi har nog fem totalt... Två var och så en till Klara.
23. Hur många landskap har du bott i? Svenska? Två. Norr- och Västerbotten. OK, + några dygn i Södermanland innan jag kom på bättre tankar och återvände till Norrbotten igen.
24. Har du någon gång spytt på någon? Hoppas inte det. Bara i min handväska...
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Barfota. I alla fall på sommaren.
26. Är du social? Ja. Lite väl kanske.
27. Vilken är din favoritglass? TipTop!
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Renovera köket, betala några skulder, ny bil... Hålen är många.
29. Tycker du om kinamat? Det duger i krig, men jag föredrar thai.
30. Tycker du om kaffe? Väldigt mycket.
31. Vad dricker du till frukost? En kopp the, lite fil och några mackor.
32. Sover du på någon särskild sida? Rygg och vänster sida.
33. Kan du spela poker? Kan kan jag, men inte med finess.
34. Tycker du om att mysa? Ja. Who doesn't?
35. Är du en beroendemänniska? Var ska jag börja? Nueva (cerat), snus, kaffe, mitt barn, min man...
36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Robert!
37Vill du ha barn? Jag har ju redan ett, men det är klart att jag vill ha fler!
38. Kan du några andra språk än svenska? Engelska, spanska, franska...
39. Har du någonsin åkt ambulans? Nej... Än så länge...
40. Föredrar du havet eller en pool? Havet!
41. Vad spenderar du helst pengar på? Just nu, ett badrum, fika, barnkläder och räkningar.
42. Äger du dyra smycken? Näe.
43. Har du någon gång testat narkotika? ...jo...
44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Godisar...
45. Vem är den roligaste människan du känner? Oj! Jag omger mig med en väldans massa roliga människor...
46. Välj ett ärr på din kropp? Ett på smalbenet som jag fick när jag skulle dyka från en segelbåt och fastnade i en stagspärr... Jag dök aldrig utan satt liksom fast. Sedan uppstod ett ärr.
47. Vad har du för ringsignal? Anslagstavlan.
48. Har du kvar något klädesplagg från när du var liten? Ja, några klänningar, sparkbyxor och en baddräkt som Klara nu fått överta.
49. Flirtar du mycket? Mest bara med min kille.
50. Vart togs din profilbild? Har jag en? Nä, jag har nog ingen.
51. Kan du byta olja på bilen? Har aldrig testat, men jag vet hur man gör i teorin. Har dock bytt fördelarlock helt själv!
52. Har du fått fortkörningsböter? Nej. Än så länge har jag inte det.
53. Vilken var den senaste bok du läste? Lyckans hjul.
54. Läser du dagstidningen? Varje morgon.
55. Prenumererar du på någon tidning? Ja, PT och Femina.
56. Dansar du i bilen? Det händer faktiskt. Mycket lejt. Dessutom sjunger jag högt.
57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? P3.
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Kommentar i en uppsats...
59. När var du i kyrkan senast? Ett dop i oktober.
60. Vilka personer utmanar du: Alla som har tiden, orken och lusten...

Och en till...

Det är nästan så att jag duckar när jag efter en veckas uppehåll sticker in skallen här på bloggen igen. Borde kanske komma med en ursäkt, men ursäkterna är så många att de mest låter patetiska. Ungefär som en gymnasieelev som inte pluggat till provet, eller en tvååring som gjort en dumhet. Jag kan dock skylla på jobb på jobbet, jobb hemma, löpträning och allmän livslusta. Låt mig förklara:

- På jobbet är det mycket jobb. Efter att det börjat droppa in regnvatten i direkt anslutning till min arbetsplats blev jag tvungen att förflytta mig till en annan arbetsplats där det inte droppar in. Jag gick back på tre fantastiska brunetter men jag fick med mig en kanonbrunett och gick dessutom plus på en blondin, så jag ska nog klara mig rätt bra tror jag. Dessutom är denna vårmånad något pressad av arbete för oss lärare. Betyg ska sättas och för att rimliga betyg ska kunna sättas måste elever prövas och för att prövningarna ska bli bra måste de rättas av en lärare och i det här fallet råkar läraren vara jag och sedan förstår du säkert att mycket tid går åt till att läsa, klura och bedöma, läsa, klura och bedöma lite till... Men! Jag klagar inte! Observera att jag klagar inte alls. Jag älskar, älskar, älskar mitt jobb och dessutom gillar jag att rätta. Det du hör är inte en klagosång utan bara en förklaring till varför min tid rinner iväg...

- På hemmaplan är det badrummet... Badrummet börjar arta sig måste jag säga. Vi kan nu kissa, baj**, duscha och bada där, men fortfarande saknas det där lilla piffet och innan piffet är på plats kommer jag inte att fotografera ett dyft. Så det så! Är du nyfiken är du välkommen förbi!

- Och så löpträningen då... I början av veckan fick jag ett obehagligt sms av min vän Bea som berättade att hon anmält mig till Vårruset i Luleå. Jag är en typ som gillar att kuta men under det senaste halvåret har det varit vinter och renovering och en massa annat och jag har helt enkelt inte kutat särskilt mycket. Men nu måste jag ju. Jag vill ju inte göra bort mig mer än nödvändigt och efter en runda med två fina tjejer på Grisan kan jag konstatera att jag är oändligt tacksam för att jag tvångsanmälts till denna tävling. Så himla kul! Tack Bea!

Ja... Sådant är livet just nu. Och just nu kan jag dessutom meddela att jag och mannen i mitt liv just har kommit hem från en date på tu man hand. Dottern ville sova hos sin mormor och vi har passat på att ses på stadshotellets omdebatterade uteservering över två glas (var) och ett par timmars ostört samtal.

Så kom helgen...

Å vad jag trivs på mitt jobb. Jag har massor att göra. Massor att rätta. Men allt känns bara kul. Så typiskt när det snart är sommarlov och jag med all sannorlikhet måste säga bye, bye till min fina arbetsplats, elever och arbetskamrater. Men det kommer nya tåg som jag får se till att hoppa på när de passerar.

I dag har något fantastiskt hänt! Vi har fått toastol och rinnande vatten i badrummet. Tvättstället står på sin plats och handdukstorken är monterad. Det enda som egentligen återstår är målning av taket, taklister, dörr- och fönsterfoder. Men vilken frihet att kunna kissa på övervåningen.
Tacksamhet är dagens ord.

Nu: bilder

I dag har taket åkt upp och i morgon är tanken att mattläggaren ska komma och göra sin del av arbetet. Än en gång måste jag hylla min sambo som bara kan allt, utan att egentligen kunna något. Missförstå mig rätt, men jag tycker att det är modigt att ta sig för liksom. Heja dig!

På bilden ovan ses pappas ben, Tobbes ben och det nya golvet. Det känns redan så makalöst fräsht jämfört med det gamla, gröna badrummet. Flytspacklet luktar bajs, men det går väl över med lite WC-anka eller så. Det här badrummet kommer att bli en ren fröjd att städa.

Sköna maj välkommen!

Maj månad tågade in i våra liv med buller och bång. Eller i alla fall en massa sol. Oj vad kroppen njuter av dessa strålar...
I morse, när stora delar av staden låg i dvala, tog jag tag i något som jag bävat för sedan vi köpte detta stora hus med stora fönster. Fönstertvätten... Först insidan, smärtfritt och glasklart. Sedan tog jag stegen och gick systematiskt runt huset. Nu är allt rent. Fönster som samvete. Innan Tobbe vaknade efter nattjobbet hann jag och Klara dessutom kratta hela framsidan.
Dagen i övrigt har innehållit montering av torkställningen och sedan tvätt av två maskiner som kunde hängas ute i det fria. Helt klart en lyx med att ha en egen gård. Det finns inget som känns så rent som kläder som fått torka av vårvindar och majsolens strålar.
Badrummet fick vila i dag och i stället tog vi en promenad och efter middagen kikade de nyblivna piteborna in med lille Nils och en dopinbjudan.
Och nu har helgen bara börjat. Jag drömmer och fortsatt solsken och en och annan glass.
Hoppas att din helg blir fin!

Linslus

I går var en härligt solig söndag som jag och min mamma tillbringade på det stora möbelvaruhuset på gränsen till grannlandet. Allt flöt så bra. Vi fick med oss nästan allt som stod skrivet på listan och badrumsinredningen låg fint packad på släpet som jag skickligt rattade längs landsvägen. Men så plötsligt, från ingenstans kom den. Blixten. Blixten som omedelbart fick polisfrun att inse att hon hade kört alldeles för snabbt och att hon skulle bli nödd och tvungen till att betala en viss summa pengar till staten för att sona sitt brott.
Till en början blev jag bokstavligt talat skitsur över att just jag, som egentligen är så duktig och laglydig drabbats av denna kameraövervakning som egentligen borde riktas mot riktiga buskörare. Efter ett dygns eftertanke kan jag dock konstatera att min uppmärksamhet förmodligen var riktad mot något annat än vägen framför mig och det är ju rent ut sagt bedrövligt.
Nu inväntar jag inbetalningskortet och hoppas på en inte allt för stor summa.

I badrumsväg står vi nu inför gjutning av nytt golv. Väggarna är färdiggipsade och förutom ett litet bakslag i form av en sågslinga i ett av de nya rören har det mest gått ganska bra.
Jag skulle ha fotat i dag, men något kom i vägen. Jag tror att det kallas livet...

Sedan sist...

har följande saker hänt:
- Alla gamla rör har tagits bort.
- Alla nya rör har kommit på plats.
- Vi har fått en etagetoalett eftersom rörmokaren råkade bila sig genom valvet och ner i källaren.
- All ny el är dragen.
- Gipsskivor täcker delar av väggarna.
- Rörmokaren har flyttat ut och snart kanske det är dags för oss att flytta in igen.

Dessutom har vi:
-Roat oss på Krokodil med en halvbra konsert och ett helbra fika.
-Roat oss på 7-årskalas i Luleå med ett gäng tandlösa pojkar och en hel massa gott fika.
-Vaggats in i vardagen igen eftersom påsklovets slut uppenbarligen också innebär arbete igen. Det känns som om lovet varat en evighet och hjärnan var inte riktigt inställd på akademisk verksamhet efter allt skottande, bärande och rivande. Men precis som med cyklande så sitter det mesta i ryggmärgen.

Nu säger jag godnatt och hoppas på att vårvärmen snart kommer för att stanna.

Just nu...

...önskar jag att jag hade haft ett par rykande färska renoveringsbilder att bjuda på. Men som du säkert förstår så har jag inte det. Jag och Klara har flytt fältet och flyttat in hos mamma några dagar. Oljudet från bilningsmaskinen och dammet som samma maskin orsakar blev helt enkelt för mycket för mig.
Men! Det händer grejer. Vårt badrum är numer helt i furu, sånär som på golvet som består av uppbildad betong. Dessutom har rummet blivit rätt mycket större eftersom väggen mellan "stortoan" och "lilltoan" tagits bort och nu får stor och liten mötas och skapa ett, enda stort och fint badrum.
Om allt går som planerat dyker rörmokaren upp på fredag och sedan är det bara att påbörja själva byggandet; gipsa väggar, gjuta golv och allt det roliga som kommer sen...

Min otroligt händige, flitige och vackre sambo jobbar som ett djur inne i dammet och ute skiner solen på oss påsklovsfirare. I dag har vi roat oss på Strömnäs; druckit kaffe, promenerat och solat. Vilka underbara dagar!

Bloggen goes Extreme Home Makeover

Vissa av er har sett det live, andra bara hört ryktet. Men här kommer den i alla fall. The Green Room. I morse när vi vaknade såg rummet ut ungefär så här:

Fotografierna är dock tagna efter att alla krokar och ett (grönt!!) skåp tagits bort, men... you get the picture... Trots att jag bott i detta hus i åtta månader nu så har jag fortfarande inte riktigt lyckats smälta badrummet. Det gröna kaklet i kombination med den otroligt fantasieggande fondtapeten är helt enkelt något av det mest exotiska jag sett.

Nåväl, min sambo och svärfar har ägnat denna dag till att helt enkelt ta bort allt det gröna och resultatet nu i kväll är detta:

Under vassruggstapeten hittade vi den faktiskt riktigt snygga tapeten som syns till vänster i bilden ovan. Så klart går den också i grönt. Grönt is the shit verkar det som...

En av dagens häftigare händelser utspelade sig när badkaret skulle ut genom badrumsfönstret. När karet hängde där på fönsterkarmen kom arbetarna på att det nog vore klokt med en tredje famn som kunde ta emot emaljbjässen på utsidan. Eftersom min egen starke far har lyckats vrida sin axel ur led, sprang jag fjäderlätt över till närmsta grannarna. Ingen stark karl hemma där. Jag sprang vidare till grannarna på andra sidan vägen. Ingen hemma där. Men! Utrusande från ett hus längre upp på gatan kom en glad man i 60-årsåldern som i glädje ropade och frågade om vi ville ha hjälp. Han ville verkligen hjälpa till och sen ville han verkligen prata. Och prata. Och prata. En hjälte. En sann hjälte som heter Svante. Tack för hjälpen Svante!

Jag återkommer en annan dag med rykande färska bilder. Resan har börjat. Are you in or out?

Kvällspromenad på plogad isväg...

På skärtorsdagens eftermiddag åkte jag och dotra till stugan i paradiset tillsammans med stora delar av min familj. Vädret var inte det bästa, men jag tog så klart för givet att allt skulle bli annorlunda på långfredagen. Långfredagen kom och när jag på morgonen stack huvudet utanför dörren var hela luften fylld av fukt. Det var precis som om havet hade stigit ovan isen och lagt sig som en blöt filt över hela ön. Men SMHI hade lovat kanonväder till påskafton så när jag somnade på långfredagskvällen var det ändå med stort hopp om en solig morgondag.

Påskaftonen var förvisso ganska fri från hög luftfuktighet men å andra sidan var dimman riktigt grötig och den västliga vinden piskade på rätt bra.

I går kväll, när vi alla satt samlade kring matbordet och hade druckit upp det sista av vinet och ätit upp de sista påskgodisarna beslutade vi att det kanske var lika bra att vända åter till civilisationen. Kanske skulle det vara skönt att tvätta en maskin eller två, tvätta håret och ta på rena kläder.

Sagt och gjort. I morse packades påsken ihop och vi kämpade över isen, till bilarna och tutade söderut. Ungefär exakt när vi passerade kommungränsen kom de. De första solstrålarna. I närheten av Öjebyn började solen bli rätt störande och väl hemma upptäckte jag att vardagsrummet var irriterande varmt av heta solstrålar.

Osar dessa påskminnen bitterhet? Jasså? Läs då vidare i den gladare versionen nedan:

Trots att helgen inte har bjudit på solsken och vindstilla dagar så känner jag mig rätt nöjd, utvilad och skidåkt. Vi har ätit underbart gott, sovit i tystnaden och pratat en väldans massa skit. Barnen har varit underbart snälla och lekt, lekt, lekt hela tiden.

Även om jag bara hunnit med en ordentlig skidtur så kan jag säga att den kan ha varit årets bästa. Jag och storebror startade rätt tidigt på morgonen. Det var dimmigt och blåsigt och kanske inte så angenämt till en början, men efter att ha avverkat 5 km med ganska halvkasst fäste och motvind kom vinden plötsligt från precis rätt håll och det preparerade skidspåret hade isat på sig ordentligt och plötsligt var det bara att stå där och glida med, staka lite då och då, titta upp på horisonten (bakom dimman) och konstatera att det var alldeles jäkla fantastiskt.

Och ibland har jag faktiskt sett solen. Tobbe, som har jobbat i fjällvärlden hela helgen, har hållit mig uppdaterad med mms, föreställande vita fjälltoppar och klarblå himmel. Rått, men hjärtligt.

Gladaste påskkärringarna på ön...

Påsk!

En arbetsdag kvar.
Jättesnart lov.
Hoppas på jättemycket sol, bra skidglid och ett stort påskägg.
Dessutom hoppas jag att du får en härlig påskhelg!
Stor kram!

Det här med att enas...

Sedan jag träffade Tobbe har jag förundrats över hur överens vi ofta är om saker och ting. Det gör ofta vardagen ganska enkel.
Nu när badrumsrenoveringen står och knackar på dörren och vi ska försöka komma fram till vad vi vill ha så stöter jag plötsligt på patrull. I dubbel bemärkelse.
-Vi trodde att vi hade enats om ett golv. Problem dök dock upp när det visade sig att vi hade enats om två olika golv. Efter ytterligare ett besök hos golvfirman gick jag dock i dag segrande ur den fighten.
- När det kom till handdukstork tyckte jag att det var självklart vilken som var snyggast. Döm om min förvåning när han tyckte ganska precis tvärt om. Efter en mindre debatt hos rörfirman kunde vi mötas halvvägs. Rörmokaren skrattade gott och matchen kan nog anses ha slutat oavgjort.
- VVS-firman hade ett snyggt badkar som jag föll ganska hårt för. Han var dock ganska envist förälskad i ett annat badkar. Jag blev lite rörd av hans engagemang och gav med mig ganska snabbt. En solklar seger för honom.
- På toastolsfronten var vi ganska enade.
- Badkars- och tvättställsblandare är tydligen en viktig statuspryl i hans ögon. För mig är det inte så viktigt. Han fick bestämma.

Det är svårt att säga att förhållanden är något annat än en lång rad av kompromisser. Jag påstår inte att jag lider av att kompromissa men det är intressant att det ändå fungerar. Att man liksom bara gör det. Det är varken jobbigt eller plågsamt att kompromissa. Det är helt enkelt helt nödvändigt.
Tilläggas bör kanske att vi fortfarande är överens om ganska många saker. Oftast.
Och i slutändan spelar det kanske inte så stor roll om golvet är mörkgrått eller stenmönstrat. Om rören i handdukstorken är raka eller böjda. Om badkarets kanter är svängda eller raka.

Härliga, härliga helgen

Helgerna är verkligen fina den här årstiden.
Lördagen var väl inte den bästa rent vädermässigt sett, men det passade utmärkt eftersom vi hade ett bebisbesök planerat. Tänk att nyfödda bebisar alltid känns lika underbart små och varje gång blir man lika förundrad över livets storhet.
I dag har vi njutit i stora mått av att ha en egen gård. Vi har hackat is, lunchat på altanen och somnat i solstolar. På eftermiddagen tog vi bilen till andra sidan älven där vi köpte en stor, stor lax, tittade på ett hus (som vi inte ska köpa men som några vänner köpt) och sedan svängde in hos M och G där vi fick kaffe och helgott fika.
Efter en riktig söndagsmiddag hos mamma sitter jag nu och hämtar mig efter kvällens Nip/Tuck. Nu känns det nästan som att jag behöver terapi efter varje avsnitt. Hela serien är som en Dalí-tavla. Man vet liksom inte vad som är in och ut, var verkligheten börjar och det surrealistiska slutar.

Fyra ynka arbetsdagar kvar innan långledigheten tar vid i form av påsklov.