Skördetröskan

När jag gick på lågstadiet hade jag en bästis som hette Linda. Så här i efterhand har jag faktiskt lite svårt att förstå varför vi kallade varandra bästisar för de enda bestående minnen jag har av vår vänskap utgörs av bråk, osämja och rent av slagsmål. Hur som helst, vi umgicks en hel del och intill Lindas hus fanns en liten skog (ok, en samling träd) och i den lilla skogen stod en övergiven gammal sönderrostad skördetröska. Den stod där, precis som om bonden gått in från sitt dagsverke för att äta middag och sedan helt och hållet glömt bort att han skulle fortsätta skörda. Kanske blev han sjuk, kanske emigrerade han till Portugal... Det där gamla skelettet var i alla fall en jättebra lekplats och mitt första möte med en skördetröska.
Detta för mig osökt in på min frånvaro från blogvärlden. Vår dator blev en skördetröska. En kväll för en dryg vecka sedan lät den plötsligt inte längre som en dator utan mer som ett jordbruksredskap. Ja, som en skördetröska. Tack vare god hjälp har vi nu en ny hårddisk och datorn spinner som en katt!
Jag sitter här med min dotter på magen i bärselen och nu ska vi tillsammans ta och baka lite scones. Ida kommer på besök och vad passar bättre en söndagseftermiddag än nybakta scones och en kopp te?
Återkommer med mer info från mitt vidlyftiga liv. Ville bara avhandla det där med skördetröskan. Undrar om den står kvar... Någon som vet?