Det här med långhelger är lite komplicerat tycker jag. Röda dagar följs av klämdagar, halvdagar, konstiga öppettider och allmän förrvirring. Folk är bortresta eller har besök.
Med bortresta föräldrar och en hårt arbetande sambo, vars arbetsuppgifter inte tar hänsyn till almenackans röda bokstäver, har jag tillsammans med Klara sladdat runt på lite olika aktiviteter.
Det bästa med den här helgen är nog snön som faktiskt lagt sig som en filt över marken. Den knarrar som snö ska knarra och den lyser upp den mörka hösten precis som man vill att den ska göra. Måtte den nu bara ligga kvar. Snälla snön, ligg kvar!
Förresten, jag läser en ny bok. Eller ny och ny... Ny för mig, jag började i förrgår. Dotter önskas av Katerina Janouch. Inledningsvis kändes det som om jag råkat komma över ett gammalt nummer av Mitt livs novell men nu har den mognat och väcker väldigt många tankar som jag förmodligen kommer att behöva avhandla här inom en snar framtid.
2 kommentarer:
Då har du haft det som jag då, en sambo som jobbat och ett flängande hit och dit för lite sällskap.
Åsa: Ja, vad gör man inte för lite sällis? : )
Vi kanske får bilda en klubb...
Skicka en kommentar