Det gäller att inte ligga på latsidan bara för att man är gravid. Med detta i bakhuvudet har jag ägnat en del av kvällen åt att jogga lite. Detta blev dock en något övernaturlig erfarenhet. Det gick bra att springa. Inga problem. Bra flås och studs i benen. Problemet låg någon annanstans. I min livmoder för att vara exakt. Den lilla bebisen måste ha upplevt en ganska turbulent tur broarna runt. För mig kändes det ungefär som att ha en handboll som studsade omkring i magen för varje steg och hela tiden kände jag skräcken av att handbollen av misstag skulle studsa ut genom öppningen och rulla ner i diket... Ush! Vilka hemska tankar... Ska i fortsättningen hålla mig till mindre skumpiga motionsformer så som promenader och cykelturer, för några tequilaraces är det väl knappast läge för...
Å vad våren är härlig. We like, we like...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar