När jag tänker tillbaka på min barndom kan jag inte komma ihåg att jag någonsin gick klädd i något annat än just plysch. Plysch i jordens alla färger och i jordens alla former.
När jag väntade Klara och det började närma sig förlossning köpte jag ett par nya och moderna svarta plyschbyxor för att ha på BB. Bekvämt men samtidigt lite med eftertanke och stil. Dessa byxor har blivit mina trogna vapendragare. När jag kommer från jobbet river jag snabbt av mig de sträva och hårde jobbarkläderna och slinker i den mjuka och givmilda plyschen. Så även denna söndagskväll där jag sitter i soffan och väntar på Nip/Tuck. Tobbe ligger äntligen i den andra soffan och på bordet står en liten godisskål.
Helgen har rasslat förbi i högt tempo. I går shoppade jag blommor och krukor till det "nya" köksfönstret och sedan åkte jag och Klara till denna fröken för fika för de vuxna och galet runtruntspring för 18-månaderstjejerna.
I dag har vi lekt ute i den otaliga vattenpölarna på gården och sedan hedrades vi av B som delade vår risgrynsgröt och en kopp kaffe. Efter sovstunden tog vi bilen till den vackra byn vid fjärden där Maria huserar med sin familj i ett gult, fint hus. Just ett såndant hus skulle jag kunna tänka mig.
Nä. Nu drar det ihop sig till galna plastikoperationer och konstiga relationer.
Sussa sött!
3 kommentarer:
Just när man trodde att Nip/tuck var så skruvat som det kunde bli, så skruvas det till ytterligare... Men det är kul att hänga med i svängarna!
Hälsningar från hon som "bor" i sina rosa plyschbrallor med utnött rumpa...
Är det Photoshop du använder för att göra så fina bildkollage?
Anna: Tänk ändå om man alltid finge röra sig i plysch. Som på dagis liksom...
Hemliga Emman: Jag har saknat dig! : )
Nej, efter att ha misslyckats allt för många gånger med Photoshop så började jag använda mig av scrapblog.com. Idiotsäkert och svårt att misslyckas med. Men fina och fina... Jag borde nog göra fler för att hotta upp den här bloggen lite...
Skicka en kommentar