För lite drygt 28 år sedan föddes jag. Jag är alltså inte alls så väldigt gammal. Man skulle nog kunna beskriva mig som en ung kvinna. I alla fall är det så jag tänker på mig själv. Ung, flexibel och öppen i sinnet.
Jag tycker att jag har lätt för att anpassa mig till nya saker och förändringar.
Men faktum är att jag verkar vara en ganska bekväm människa som lätt fastnar i gamla mönster och trivs bäst under min korkek, där jag kan lukta på blommorna.
I dag fick vi nycklarna till det garage som vi köat för att få ända sedan vi flyttade hit till Piteå. Fram till i dag har vi haft bilen parkerad på en vanlig parkeringsplats med motorvärmarestolpe. Denna fantastiska lilla parkering ligger precis utanför vårt vardagsrumsfönster så när man ville kunde man kika ut genom fönstret för att försäkra sig om att den röda pärlan stod kvar på sin plats. Men i dag har pärlan flyttat, till ett garage långt bort. Till ett garage med en dörr som är svår att öppna och till ett garage som är lite tjorvigt att köra in i.
Min sambo säger att det är bra för pärlan att bo i ett garage. Jag tycker att det var bättre förr. Jag längtar till i går, när den stod alldeles här utanför.
Med allt detta i åtanke kan man ju fundera över om vi (ok, jag) någonsin kommer att hitta ett hus som är lika fint som det hem vi har i dag.
Jag menar, varför ska man byta när man förmodligen redan har det bästa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar