Den här veckan har verkligen inneburit en massa stenavlastning. Min axlar är nu så lätta att jag nästa lyfter från marken. Nästan.
Det började med formateringen och partitioneringen. Jag lever fortfarande på endorfinerna från den kicken. Datorn fungerar bättre än bäst och jag känner mig nog som en lite bättre människa.
I samband med att datorn återuppstod och fick sig ett ordentligt ordbehandlingsprogram kunde jag också ta itu med resterna från förra fredagskvällens äventyr och skriva den rapport som ska lämnas in på tisdag. Jag började i förrgår och fortsatte i går och så plötsligt, en bra stund innan normal läggtid var jag färdig. Stort stenlass.
Dessutom har jag gjort slag i saken och tagit tag i en grej på jobbet. Eller flera grejer egentligen. Grejer som jag står för och vill stå upp för.
Nu har den där bästa stunden på veckan infunnit sig. Tobbe är på jobbfest och jag sitter under en filt och bara njuter av att det är helg och över att jag inte längre har så många stenar på mina axlar. Jag och Klara har ätit MAX-middag hos Maria i Hortlax och i vanlig fredagsanda sitter jag här och undrar varför jag aldrig köper godis till fredagskvällarna.
Nästa vecka borde jag väl har lärt mig.
Trevlig helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar