Jag har under de senaste dagarna jämfört mitt nya liv med det liv jag levde i höstas.
I höstas åkte jag mellan tre olika skolor. Jag älskade det mesta med det jobbet, men det fanns delar som tog mer än de gav.
Jag var ensamstående med barn under en stor del av tiden. Jag och Klara stressade, åt tråkiga middagar och mest kändes det som att jag tittade på klockan hela tiden för att hinna till dagis, till jobbet, till nästa jobb, tillbaka till första jobbet för att lunchvakta, till lektionen, till tredje jobbet och sedan till dagis igen, till affären för att hinna köpa snus, hem för att hinna laga mat och sedan i säng med Klara innan det blev för sent.
Inte konstigt att vågen visar på några kilon för lite... Jag hade väl i ärligthetens namn inte tid att vara hungrig...
Nu bor jag med min kille igen. Vi delar på morgonbestyren, vi turas om med att lämna på dagis, jag kan promenera till jobbET, väl hemma igen finns det god mat i kylen och i hjärnan finns inspiration till att laga något av den goda maten. Vi delar på kvällsbestyren och vi kan prata med varandra om små, triviala saker som inte får plats i ett telefonsamtal.
Jag hinner vara hungrig och njuta, även om det nya jobbet kräver sin kvinna på ett annat sätt än det förra.
Och så promenaden... Är det inte livskvalitet så säg, att kunna knata till jobbet, andas norrbottensluften och tänka på allt som är bra. Även om man har uppsatser att rätta.
4 kommentarer:
...och jag tycker att det är så roligt att ha fått lära känna dig!
Vi kan ha mycket kul ihop.
Hoppas att du gillar ditt nya jobb trots att allt är lite upp-och-ner just nu.
/Kollegan
Skönt att du ser på det så! Känns ju lite trist att jag var tvungen att lämna så mycket på ditt bord och inte hann allt jag hade velat. Men hoppas verkligen att du trivs med det nya trota att allting verkar vara häjkonbäjkon!
Ses!
Absolut livskvalitet att promenera till jobbet. Försöker så ofta jag kan, då det passar i hämta/lämnaschemat. Man rensar liksom skallen så bra!
Anna: Och det är så roligt att få lära känna dig! Och så bra vi kommer att få det på vår fina camping. :-)
Nybliven: Jag trivs! Känn du bara lugn och ro och njut av det fina du har. Prov och uppsatser sköter vi andra... :-)
Åsa: Eller hur! Snacka om att förena nytta med nöje.
Skicka en kommentar