lördag, januari 24, 2009

Dämpade familjen

I torsdags gjorde jag comeback på jobbet och jämfört med hur jag mådde i tisdags så är jag nu en liten ljusröd rosenknopp som är full av energi och ansiktet har återfått lite färg (med hjälp av underlagskräm och rouge men det är väl ok?). Jämfört med hur jag brukar vara så är jag väl kanske inte så där jättepigg om sanningen ska fram. Dessutom har både Tobbe och Klara blivit förkylda så den här lördagen är väl ingen dag i sus och dus precis.
Jag gjorde ett tappert försök och åkte till stan. Efter två affärer i gallerian gick jag till Kvantum och handlade lite till kvällens porterstek och sedan rattade jag hem igen med en bullängd till mig själv och mina sjuklingar där hemma.

Jag konstaterar att om jag hade varit fem år yngre och bott i en stundentkorridor i Umeå så hade jag förmodligen struntat fullkomligt i hostan och förkylningen. Jag hade med all säkerhet hällt i mig en flaska vin och stundentat omkring på ett väl valt uteställe till stängningsdags.
Men nu är det ju inte så... Jag är nästan 30 och tar hand om min gamla kropp med en kopp kaffe och lyssnar på hur Tobbe chefar i köket.
I kväll får jag ett glas till maten och somnar sedan gott i soffan.

3 kommentarer:

Annas resa sa...

Det tycker jag låter mycket mer trevligt än att rumla runt med en vinare i kroppen som man ju gjorde en gång i tiden. Men så är jag ju 30+ också. Kan ha med saken att göra...

Anonym sa...

Det låter som en lagom trevlig lördag, helt enkelt.

Kram på er alla /C

Soffan sa...

Anna: Jo, du är ju 30+... :-) Men jäkligt välbevarad!!

C: Jo. Lagom trevlig och helt klart bättre än söndagen... :-)