Efter en natt av feberdrömmar och frossa varvat med svettningar blev det slutligen morgon och dags att bege sig till jobbet, med hjälp av Ipren och mycket vilja. I dag var det nämligen dags för terminens friluftsdag och en dags betald skidåkning.
Det är faktiskt snudd på otroligt hur kroppen kan göra sig redo och ställa sig i givakt mer eller mindre på order. Jag pallade faktiskt med att åka hela, långa dagen med undantag för obligatorisk fikapaus i glada arbetsvänners lag.
I en nysnöad och välpistad backe är det faktiskt lätt att krya på sig.
Nu är det dock dags att krypa till kojs för att hjälpa gammelkroppen ytterligare lite på vägen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar