Husethusethusethuset. Ungefär så ser det ut i mitt huvud just nu. Jag tänker matsalsbord och tapeter. Jag tänker badrumskakel och blomkrukor på bron. Jag tänker förmodligen alldeles för mycket men det är så svårt att låta bli. Efter rätt många hus känns det som en bragd att ha hittat något som känns bra och att sedan konstatera att det kanske inte ens blir vårat känns obehagligt. Men. Jag ska inte tänka så mycket. Jag ska se tiden an och invänta budgivningen i lugn och ro. Så gott det går.

I dag har varit en ytterst trivsam dag som inleddes med frukostbesök av den emigrerade L som förärade hemstaden med ett besök. Efter lunch begav jag mig utan man och barn till stan för att hämta ut min förminskade och upputsade förlovningsring som nu skiner som solen på mitt vänstra ringfinger. Jag fick även kaffedejta med B och köpa en kjol inför kommande varmväderssäsongen.
Efter att ha hängt en stund med mormor på altanen i solen och skjutsat mannen till jobbet och tre dagars frånvaro tutade jag och Klara iväg till Strömnäs där vi fick leka och fika en stund.

Nu är det dags att förbereda veckans första arbetsdag. Duscha och ta fram kläder till storan och lillan. Vardagslunken here we come!