I morse när jag vaknade var det svalt i sovrummet. Trots att vi hela sommaren har sovit med fönstret öppet har det aldrig, sedan början av juni, varit svalt i den där bastun som vi kallar sovrum. Men plötsligt händer det, och döm om min förvåning när jag nästan kände lite glädje av att några timmar senare spatsera iväg till Badhusparken med en kofta på överkroppen och ett par långbyxor på benen.
Som vanligt handlade jag ingenting i parken. Som vanligt hamnade vi i lekparken. Som vanligt träffade jag en massa väldigt trevliga människor som jag kunde surra bort en stund med, samtidigt som Klara trivdes och Herman försökte smita. Den största delen av föräldraenergin går just nu åt till att hålla koll på lillebrorsan. Han har en makalös förmåga att göra just de saker som man inte bör göra och samtidigt se så änglalikt oskyldig ut, i sitt änglablonda hår och stora blå ögon.
Maken tillbringar helgen med nattjobb i den festivalfirande grannstaden och jag häpnar över tv-kanalernas taskiga utbud. Kanske är det dags att damma av någon av Vänner-boxarna som mest bara står och samlar damm i bokhyllan. Eller så gör jag som jag gjorde i går. Fastnar framför Facebook och väntar på att andra uttråkade människor ska fylla mitt liv med en spännande statusuppdatering. Yes, I know how to party!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar