Höststormen har rullat in i vår lilla stad och det verkar, prisa gudarna, som att den har tagit höstblåsorna med sig. I dag har den unga damen ätit både korvar, makaroner, potatisar och fiskpinnar. Och ja, allt ovanstående i plural. Med näringen kom humöret tillbaka och vi har skrattat oss igenom hela eftermiddagen. Ja, nästan då... Tvåårshumöret är ju så klart kvar och leder till små sammanbrott några gånger i timmen, men det är ju helt i sin ordning...
Dessvärre verkar det som om höststormen även har blåst in en massa bus i detta annars ganska stillsamma län. Detta leder till att kärleken måste jobba över jättemånga timmar och gissningsvis sover jag redan när han kommer hem.
I ugnen ruvar nu en banankaka. Den väntar på att någon ska komma och hälsa på och hjälpa oss att äta upp den.
2 kommentarer:
Ååååh! Menar du mig, menar du mig, menar du mig? Jag hjärtar bananfika så jag tar det som en personlig inbjudan!!
Kanske lyckas vi på onsdag em...
Nybliven: Ja! Vem annars! Onsdag vore kul! Det ser vi fram emot!
Skicka en kommentar