Bloggens titel får du tolka som du vill, men jag kan i alla fall meddela att sommaren har entrat Umeå med besked. Frågan är hur många lika varma sommardagar vi kommer att få i år... Jag tackar och tar emot och smörjer mina röda armar som har blivit välstekta på framsidan men på baksidan har dom fortfarande samma grönvita färg som alltid.
Helgen har varit lugn och skön. Den inleddes på fredagseftermiddagen med en glass på stan. Ovanligt att vi utnyttjar fredagseftermiddagen som en egentlig del av helgen. I vanliga fall brukar den tillbringas i lägenheten, irrandes omkring för att lyckas åstadkomma någon sorts middag. Nu verkar det dock som att sommarvärmen har satt lite fart även på oss och solen ger faktiskt energi. Det är bara att erkänna. På fredagskvällen träffade jag Jojjo för en fika på stan och sedan dejtade jag Tobbe hemma framför TVn och dog till tonerna av Mel Gibsons stridslur i Braveheart.
På lördagen blev det varmt på riktigt och eftersom vi ingen balkong har satte jag mig ute på gården med en god bok. Det dröjde inte länge förrän grannfrun kom utvalsande och verkade rejält socialt utsvulten. Jag fick snabbt veta allt om alla i huset och detta är något som så här i efterhand får mig att undra vad hon säger till dom andra om oss...
Tobbe och klasskompisen Ante satt inne i köket och pluggade hela dagen, men på kvällen kröp dom ut och vi grillade hamburgare i kvällssolen... Hur kan hamburgare bli så mycket godare på en grill?
Söndagens utflykt gick till Hössjö och Linda och Staffan. Där blev vi bjudna på mackor och kladdkaka i den gassande majsolen. Vill inte veta hur många superlativ jag slängt mig med under dagen, men jag kan bara konstatera att ibland är det underbart att leva. Särskilt i maj, när det är ljust och varmt... För övrigt kan jag tillägga att jag inte har ätit på McDonald's. Det brukar jag heller inte göra, men i dag är jag särskilt glad att jag inte har gjort det eftersom vi hyrde Supersize me i kväll... Åh vad jag är glad att jag inte bor i USA! Vilket sjukt jäkla ställe! På tal om hjärnan i rumpan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar