Bild: WikipediaFunderade först på att döpa inlägget till "Gräsänka" men vad fasen står det för egentligen. Vaddå gräs? Vaddå änka? Gräs som i braj eller gräs som i sådant som hästar och kossor äter? Vaddå änka? SÅ illa är det väl ändå inte. Det är ju bara den lilla detaljen att min man befinner sig långt, långt borta, i Lappland, där han numera knegar.
I dag är första dagen av denna nya era och jag får väl säga att denna första dag har gått ganska bra. I morgon kommer han hem igen vilket känns ännu bättre.
I ett års tid har jag vetat att det är så här det kommer att bli men jag har hela tiden kunnat skjuta det framför mig och förbereda mig lite i lönndom. Nu står vi här och framtiden har blivit verklighet. En verklighet som det bara är att ta tag och leva i på bästa möjliga sätt. Jag försöker intala mig själv att fokusera på häret och nuet och njuta av alla dagar. Inte lida av ensamheten, den tomma sängen, den (på kvällen) tysta lägenheten. Inte vara ledsen för att jag inte har någon att spontankrama när jag vill, spontanbrottas med när jag vill, spontanfika med när jag vill eller bara spontanprata med när jag vill.
Jag ska i stället vara glad över att jag har någon att ringa till precis när jag vill, någon att tänka på hur mycket jag vill, någon vars lukt sitter kvar i lakanen. Någon att älska, precis hela tiden.
Och så kommer han ju hem ganska ofta också...
Och så kommer han ju hem ganska ofta också...
3 kommentarer:
Tänk på att det inte är för alltid. Sen är det ju viktigt att fokusera på det som är bra i livet, annars kan man lätt köra fast. Kör hårt tjejen.
Nu får du och Klara komma och hälsa på oss! Det kan vara bra att ha någon att hälsa på om man har tråkigt.
Åsa: Nä, jag tänker precis så. Njuter av att ha den stora sängen bara för mig själv och njuuuter av att vara ensam. För det är ju inte bara dåligt. Tack för supporten!
emma: Ja! Vi vill gärna komma! Är det på lördag man får komma?
Skicka en kommentar