Ja, det är sånt som jag sitter och tänker på så här på aftonkvisten.
Höstluften utanför dörren kommer att kännas underbar mot kinden. Trevliga tanter kommer att heja glatt där de stegar fram med sina stavar. Jag borde ta en prommis.
Inne i hemmet glittrar ljus på soffbordet. Kalastårtan som blev över lockar i kylskåpet och den gullige sambon ligger i soffan. Kanske borde jag stanna hemma.
Dagens lediga dag firades på stadens öppna förskola. Vi var inte ensamma om att ha knallat dit. Huset gungade av glada barn. Sångstunden var oändligt uppskattad av den unga Klara som dansade efter bästa förmåga. Sittandes, gungandes.
På eftermiddagskvisten ringde förskolläraren som ska skola in oss på dagis. Hon lät snäll och mjuk och go. Tack för det. Mitt mammahjärta behövde det.
Nä, nu ska jag ta mig tusan ta en prommis. Viva hösten!
2 kommentarer:
Skönt med prommis. Jag var oxå ute och luftade mig under kvällen. Härlig höstluft var det!
åsa: Att det var! Älskar hösten.
Kan det vara så att jag kände igen dig och dina tjejer i går? Eller har jag fel? : )
Skicka en kommentar