I dag satt jag på jobbet, djupt försjunken i jobbtankar, när jag plötsligt kom till insikt.
Jag är gravid!!! Och som en rak konsekvens av detta ska ungen ut! Samma väg som sist!
Fram tills i dag har jag levt i någon sorts romantisk, det välsignadetillståndetbubbla och tänkt att jag är lite lätt rund om magen och så plötsligt kommer vi att ha en skär bebis i huset.
Känslan i dag fick mig att inse att det inte är så det går till. Däremellan kommer en massa blod, stygn och skrik.
Men snart har vi en bebis hos oss. Snart har vi en bebis. Snart har vi en bebis.
Och i slutändan är det väl vad som räknas.
Smärta går över.
Kärlek är evig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar