I morse när jag vaknade steg jag för ovanlighetens roll upp direkt när väckaren ringde. Jag visste nämligen att den här dagen skulle bli lite galen.
Dagislämning, arbetsdag, barnmorskebesök och sedan direkt därifrån till universitetet för kurs. Nu har jag hämtat Klara hos mamma eftersom Tobbe jobbar kväll och sitter här och laddar för att baka en jätte, jättestor kladdkaka inför morgondagens fredagskväll med eleverna. Vi ska äta tacos och kladdkaka helt enkelt.
Barnmorskan ja. Det var vägning i dag och jag ställde mig på vågen samtidigt som jag kände att mina kinder började pulsera och anta en röd nyans. Jag jublade dock lite när vågen visade två kilo mindre än förra veckans vägning hos Maria och Glenn. Barnmorskan var dock inte lika imponerad och talade om för mig att min viktökning inte fick fortsätta i samma tempo under resten av graviditeten. Jag försökte förklara att det faktiskt är bra att ha lite extra inför amningen.
Och nej. Det är ingen Karelin heller. Bebisen verkar vara precis normalstor.
Det finns tydligen inga ursäker alls...
2 kommentarer:
Jag slutade väga mig när vågen passerade 100 strecket....;)
Therese: Men du hade ju faktiskt två... :-)
Skicka en kommentar