När jag i går tittade fram mot denna dag såg den väldigt fulltecknad ut. Morgonen skulle bli städtid, eftermiddagen skulle bli umgängestid hemma hos Klaras dagiskompis och kvällen skulle bli studietid i grannstaden. När dagen så grydde visade det sig att sak efter sak försvann från listan. Städandet blev av, men umgänget uteblev på grund av sjukdom och studietiden uteblev på grund av felskrivet schema. Detta öppnade nya dörrar och på kvällskvisten hamnade jag med Maria på ett klädparty i byn strax söder om älven. Även om jag inte köpte några snygga barnkläder så hade jag en väldigt trevlig stund med människor jag aldrig träffat förut. Det är på något sätt inspirerande med nya människor, även om man inte gör några större djupdykningar i varandras liv så är det liksom nyttigt med nytt. Märk väl, inget fel alls på de människor jag redan känner. Tvärt om! Ni är bäst!
Det tvättas mycket i det här huset just nu. Hermans ätande är helt klart en stor anledning till detta. Varje gång jag slänger hans bodys i tvättmaskinen tänker jag att det nog är puréätande bebisar som är en av de stora bovarna bakom övergödningen. Tänk så mycket närig som bara spolas ut i avloppen.
Nu sitter jag här, i ett nystädat hem, och njuter av att helgen kommer smygande. Visst hör du hur den tassar framåt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar