Tobbe skulle äntligen vara ledig hela helgen och jag hade tusen förslag på saker vi skulle kunna göra och platser vi skulle kunna åka till. Jag är väl något rastlös och inte blir det bättre efter en vecka hemma med sjuka barn.
Min make är inte alls särskilt rastlös, utan kan likt en guldfisk gladeligen cirkulera en hel helg i sitt eget hem. Och ungefär sådan har helgen varit. Men det löste sig i alla fall för den rastlösa kvinnosjälen som bor i min kropp, och som dessutom försöker träna sig i ingetgörning. När jag kring lunch på lördagen höll på att börja vibrera ringde telefonen lägligt och vi fick härligt fikafrämmande från Berget. Lördagskvällen firade Herman med att bli lite febrig och mycket grinig. HAN! Han som aldrig gråter blev lagom till tacopajen drabbad av något som inte var särskilt angenämt för någon. Natten blev lite si och så men nu verkar han vara sitt gamla vanliga glada jag igen.
I dag har varit en ganska vanlig söndag med dans för den fortfarande ganska sköra storasystern och härlig kvällsprommis för mig. Nu sitter jag i soffan och har avnjutit nybakad ciabatta som mamma svängde förbi med. Snacka om lyx!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar