Ungefär så känns det med den här sommaren. Den har varit underbart fantastisk rätt av. Vi har i stort sett hållit oss hemma eller i stugan och varit alldeles fenomenalt nöjda med det. Vädret har liksom gjort det helt ok att strunta i planerade turer till Lycksele eller Umeå. Nöjen har liksom bara trillat in ändå. En middag här, en middag där. Ett bad i poolen, ett bad på stranden. Lite shopping i grannstaden och lite planerande för festen. Spontanbesök med jämna mellanrum för att liksom festa till det hela.
Allt har varit perfekt. Tobbe har varit semesterledig och föräldraledig i sammanlagt sex veckor och just nu känner det helt ok att jobbet snart drar igång för min egen del. Kanske känns det ok eftersom jag lämnar över stafettpinnen till maken och inte behöver oroa mig för lillebrorsans intåg på dagis riktigt än. Han får vara lillkille i några månader till.
Vad mer kan jag säga om sommaren som gått? Ja. Det är svårt att inte nämna festen med stort F. Festen som blev till för att fira vårt tjuv-bröllop i september förra året. Jag har fortfarande inte riktigt hämtat mig, rent känslomässigt, från den där toppenkvällen den 23 juli. Så många fina vänner, så många härliga skratt och så mycket roligt.
Nu ska jag försöka bli bättre på att blogga. Igen. Men kanske, kanske, när vardagen smyger sig på, blir det lättare att sätta sig ner. Kanske.
1 kommentar:
Välkommen tillbaka. Du är efterlängtad.
Skicka en kommentar