Att inte ha magsjuka alltså. Värsta grejen, helt klart. Jag har dessutom kommit på att se det hela som en kick-off för ett nytt liv. Min viktresa som tog sig sin början för ett drygt år sedan, i början av min graviditet med Herman, ska nu avslutas en gång för alla. Beroende på hur man räknar så har jag väl en si så där 5 kg kvar till någon sorts bekvämlighetsvikt. Jag har inga krav på att bli ett benrangel igen, men det vore skoj att kunna bära mina rätt små Acne-jeans utan att få blåmärken på höfterna. Det sägs att man ett år efter förlossningen bör ha blivit av med sina graviditetskilon och i mitt fall innebär det 14 maj. Det ska jag klara, helt klart och det gör inget om det blir tidigare än så. När jag väl är i mål ska du slippa höra surret om mina kilon. Hur intressanta är de på en skala?
Nu ska här vikas och hängas tvätt innan jag och Herman åker till dagis. Sedan får vi se vad som står på agendan.
Todelidooo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar