Blått, blått, blått

Min frånvaro från cybern förklaras av bilderna ovan. I lördags åkte jag och Klara med mamma och pappa till stugan. Tobbe jobbade och fick vackert stanna hemma. Vistelsen i skärgården har kantats av lek med kusiner, bastu, mat och så en sak som verkligen aldrig tidigare har fångat mitt intresse på något som helst sätt. Jag har skrattat åt folk som gått omkring och sett ut som smurfar under hela augusti. Jag har tänkt att tanter och farbröder som inte har något bättre för sig kan tillbringa all sin lediga tid i skogen men jag, jag har minsann bättre saker för mig. Jag har ätit paj, gröt och bullar som andra människor bakat och lagat men jag har mycket sällan själv dragit mitt strå till stacken. Nu är jag dock som förgiftad. Jag har plockat blåbär, ätit blåbär, rensat blåbär, tvättat bort blåbär och drömt om blåbär. Min fingrar är färgade ända in till benet och när jag blundar ser jag fluffiga blåbärstuvor för min inre syn.
Nu är jag tillbaka i stan på avgiftning. Men innerst inne sitter jag och funderar på vilken stadsnära skog jag ska välja för morgondagens promenad. Hur ska jag får mera? Hur ska jag få mera? Hur ska jag få mera?

Och förresten! Micke har börjat blogga igen. Se det!