I dag fick jag ett sms från El-giganten som glatt meddelade att min produkt skulle finnas att hämta i butiken. Jag avbröt allt, kastade in ungarna i den stekheta bilen och åkte iväg. 10 minuter senare satt vi i bilen på väg hem. Med kamera. Utan batteri. Jo, man hade lyckats konstatera att det var batteriet som var ur funktion, men i stället för att skicka ett nytt batteri med kameran så kommer ett nytt batteri att skickas hem till oss. Någon gång. Jag hoppas att det blir snart. Det hade varit trevligt att föreviga dessa första magiska sommardagar, fyllda av glass och härliga stunder ute på gården. Jag är inte bitter. Jag bara konstaterar att det hade varit trevligt.
I morse skickade jag in den slutgiltiga versionen av uppsatsen och nu känner jag mig så ledig så ledig. Jag tackar ödmjukast för det underbara väder som dräller över oss och jag hoppas innerligt att det kan fortsätta så här ett bra tag framöver. Gärna tre månader ungefär.
Vi hänger mest ute på gården. Klara hoppar studsmatta och Herman övar envist med sin lära gå-vagn. Han verkar lida av någon sorts fobi för gräs och denna motiverar honom att gå. Allt för att slippa sitta i det stickiga och killiga gräset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar