Ja, det är väl så den brukar kallas... Kanske inte så väldigt stilla, men lite lagom i alla fall.
Helgen har bjudit på ett besök i det stora, stora möbelvaruhuset på gränsen till vårt östliga grannland. Besöket gav utdelning och vi fick med oss hem precis det vi hade tänkt oss. Och lite till. Men allt var välbehövligt och jag ångrar inget.
I dag var den första arbetsdagen på en något förkortad arbetsvecka och utöver arbete har dagen bjudit på ett besök hos barnmorskan och en pysselkväll på jobbet.
Barnmorskan kunde berätta att jag mår bra. Alla värden ser fina ut. Något som gör mig något konfunderad är det faktum att bebisen ligger väl fixerad och mycket nära utgången. Vad har har h*n tänkt? Och när har h*n tänkt det? Har h*n tänkt något under påskhelgen? Vet h*n om att det är se veckor kvar?
Nåväl. Den som lever får se.
Nu tror jag att det är dags för sängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar