Lite bättre...

Tack vare många goda råd så sitter jag nu här med en sorts ordbehandlingsprogram, som dessutom är gratis.
Jag känner mig fortfarande dum. Riktigt dum. Och korkad. Men det bästa är väl att le åt eländet. Alltid irriterar det någon.

I övrigt inget rafflande att förtälja. I morgon är det jobb och studier och kanske tar jag en ostburgare i bilen på väg hem. Det är frihet för en förvärvsarbetande kvinna i 30-årsåldern; i en bil på väg mot horisonten, men en ostburgare i handen och gurkmajonäs på kinderna.