Just nu känner jag mig mest bara som en vandrande mage. Och snart vandrar den inte ens. I alla fall blir vandringarna allt kortare och allt långsammare.
Den här dagen har varit jobb, samtal, överlämnanden och fick ett fint avslut med en middag på andra sidan staden, alldeles överraskande, bara för att vi råkade passera förbi.
Genom fönstret ser jag fullmånen lysa. Visst brukar man föda barn då? Jag är redo!
2 kommentarer:
Heja Sofia!
Jag hoppas eran knodd också tittar ut snart så vi kan börja ha Lattedejter :)
Hej vannen!!!
Hoppas att det blir forlossning snart. Det verkar valdigt jobbigt att vara hoggravid.
Stor kram!!!
Haha, lustigt att ordet for "ordverifiering" som visas har nedan ar gressess. Nastan som grossess alltsa. :)
Skicka en kommentar