Jag tror att landsändan på grund av ironin i del I förtjänar en resning.
Trots slask, grå himmel och blöta strumpor finns det saker som förtjänar att förevigas i oändlighet.
Platser som är så otroligt vackra, oberoende av väder eller vind. Platser som man kan bevara i sitt hjärta och besöka när man vill.
För dig som inte har just den här bilden i ditt hjärta får du här en liten bild att titta på: Umeälven i all sin glans.
För övrigt kan jag tillägga att det här med digitalkamera verkligen är min melodi. Passa dig, för här kommer det att regna bilder!
Nu blir jag nostalgisk igen... Nog är det trevligt att promenera längs Söder Mälarstrand en vacker vårdag - men vete fan om inte Umeälven är snäppet bättre! Och i morse när jag slog upp ögonen på min första påsklovsdag så rasade en snöstorm, så nu är jag inte så imponerad längre...Kom igen Sthlm - bättre kan du!
SvaraRadera